– Nu har ju republikanerna majoritet i kongressens båda kamrar, och det innebär att han borde kunna få igenom flera förslag. Men han är kontroversiell också i det republikanska partiet, och republikanerna i kongressen har varit tveksamma till honom, säger Dag Blanck.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Undersökningarna visar också att hans väljare tar Donald Trump på allvar, men inte litar på alla hans löften. Det viktiga för dem är att han genomför något av det han sagt och går i det de uppfattar som "rätt" riktning.
"Ändrat sitt sätt att tala"
Löftena från Donald Trump har varit många – från att deportera fler av USA:s papperslösa migranter, bygga en mur mot Mexiko, avbryta globala klimatförhandlingar, riva upp Barack Obamas sjukvårdsreform och göra abort straffbart för kvinnor.
– Men han har redan börjat ändra sättet att tala. Barack Obamas sjukvårdsreform, som utgjorde kärnan i hans kampanj har han nu talat positivt om. Samtidigt har han nominerat en stark kritiker av reformen som hälsovårdsminister. Muren mot Mexiko blir kanske inte direkt en mur, utan eventuellt ett stängsel.
Satsningen på infrastruktur kan få stöd av demokrater men möta motstånd hos republikaner i kongressen tror Dag Blanck, eftersom det innebär en statlig utgift. Samma sak gäller för en mer protektionistisk handelspolitik.
Löftet om massdeporteringar då?
– Nej, det kommer inte bli några massdeporteringar av elva miljoner illegala immigranter. Nu säger han att han vill skicka hem dem som är kriminella. Men det görs redan, Barack Obama har varit ganska hård med deporteringar under sin period, säger Dag Blanck, som samtidigt tycker att det är oroväckande att se vilka personer som Donald Trump knyter till sig i sin stab, bland annat starkt främlingsfientliga Steve Bannon.
Så vilka av sina vallöften tror du att han kan hålla?
– Det är jättesvårt att säga, för många av löftena har varit väldigt outvecklade från början, och han ändrar sig efter hand.
Vilken betydelse har det att högsta domstolen har en ledig stol?
– Det betyder mycket. Och det är därför så många evangeliska kristna har röstat på honom. Hans framtoning och privatliv går emot deras värderingar, men den lediga platsen i högsta domstolen betyder så mycket för dem, eftersom domstolen avgör i abortfrågan.
Domstolen har en avgörande roll när det gäller att tolka i flera frågor. Förutom abortfrågan handlar det bland annat om lagar om positiv särbehandling, samkönade äktenskap, vapenkontroll och huruvida Barack Obamas sjukvårdsreform är laglig.
– När domare Antonin Scalia avled försökte Barack Obama genast nominera kandidater, men kongressen röstade emot hans förslag och stolen har sedan stått tom. Donald Trump har redan nämnt kandidater som han kommer att föreslå och det handlar om konservativa jurister.
– Lyckas han blir balansen mellan konservativa och liberala i domstolen fyra mot fem, och eftersom många av domarna börjar bli gamla kan han få chansen att befästa situationen genom fler utnämningar.
Stort intresse
Dag Blanck delar sin tid mellan Uppsala och ett lärosäte i Rock Island, Illinois. Han tycker att intresset för amerikanska presidentval i Sverige ofta är mycket högt, men tror att vi har varit extra intresserade den här gången. Att Donald Trump ständigt lyckats dra till sig mediernas intresse genom kontroversiella uttalanden är en av förklaringarna, tror han. En annan förklaring är att svenskar har ett starkt intresse av vad som händer i USA av tradition. Men även om Donald Trumps vulgaritet fått många att haja till är det inte unikt att presidentkandidater håller sig med grova generaliseringar och förenklade lösningar, förklarar han.
– Inte alls. USA har en lång historia av populism, och även av rasfördomar hos politiker. Det är en tradition han ingår i. George W Bush hade också en populistisk ton. Sedan känner jag inte riktigt igen Donald Trumps specifika stil hos tidigare kandidater.
– Många i Sverige har en positiv bild av USA som ett liberalt fäste och då blir man förvånad när något krockar med den bilden.
Att så många togs på sängen och överraskades av Donald Trumps seger är inte att undra på, menar Dag Blanck. Han blev själv överraskad och hade trott på en seger för Hillary Clinton.
– Hillary Clinton fick också den största andelen röster, men det är elektorssystemet som gör att hon inte vinner – att rösterna räknas stat för stat. Donald Trumps kampanj var tydligt inriktad på att nå vissa strategiska väljargrupper och lyckades till slut bättre med det än Hillary Clinton, men det var inte lätt att förutse genom de mätningar som fanns.
Från Sanders till Trump
Donald Trumps väljare var huvudsakligen vita med goda inkomster, påpekar Dag Blanck. De flesta av dem bor i ”helvita” områden och kommer inte i kontakt med afroamerikaner och hispanics i någon större utsträckning. Det som oroar många av dem är att den vita majoriteten håller på att rent demografiskt bli mindre än de andra grupperna i USA, tror Dag Blanck. Samtidigt var väljarmönstren alls inte ovanliga i det senaste valet. De som röstade på demokraterna var de som klassiskt röstar på demokraterna, och det samma gällde för demokraterna.
Men det var ju tre stater där man trodde att Hillary Clinton skulle få majoritet, där istället Donald Trump vann. Vad hände där?
– Ja, det var Wisconsin, Michigan och Pennsylvania. Det är delstater som har drabbats av ekonomiska svårigheter. Det är gamla industristater där den vita arbetarklassen är oroad, även de som har jobb. Dessutom rör det sig om gamla populiststater, där det tidigare varit vanligt med agrarpopulism och reaktioner mot industrikapitalismen.
– Jag skulle inte bli förvånad om många som röstade på Bernie Sanders i primärvalet dessa stater istället valde att rösta på Trump i presidentvalet. De pratade om samma saker på olika sätt – frihandel, outsourcing av jobb – som de väljarna bryr sig om.
