Vad kommer dina ledartexter att handla om?
– Jag tror att nästan samtliga av mina ledartexter på ett eller annat sätt kommer att beröra frågan om ojämlikhet med visst fokus på ekonomisk ojämlikhet. Jag är lite besjälad av idén att det är viktigt för oss som befinner oss vänster ut att förstå oss på sådant som det står om i Dagens Industri och Veckans Affärer. Och att det inte behöver vara obegripligt och dödstråkigt, så en del av mina texter kommer kanske i någon mening att ha en pedagogisk inriktning. Jag tror inte att man kan undkomma att förstå sig på skattefrågor och finansmarknader om man vill vara samhällskritisk på ett sätt som har potential att förändra.
Dagstidningen ETC Göteborg kommer ut från och med 24 april.
Vilken är den viktigaste frågan för göteborgare i dag tycker du?
– Frågan om ekonomisk ojämlikhet och segregation i staden är viktigast och den har många fronter. Relationen mellan göteborgaren och den offentliga servicen och samhället runt omkring har förändrats väldigt mycket och det tror jag är den viktigaste framtidsfrågan. Jag vill mena att Göteborg blivit en väldigt mycket mer segregerad stad under min vuxentid. Jag är förvisso född på en annan kontinent, men jag är uppvuxen i Göteborg, jag har bott i olika delar i Göteborg och verkat inom olika fält och min upplevelse, som delvis också stöds i siffror, är den att staden dras i sär på fler och fler fronter.
Varför behövs dagstidningen ETC Göteborg?
– Man kan säga en massa fina och snälla saker om ETC, men något av det viktigaste är att det behövs ett alternativ till GP i den här staden. Jag är själv gammal GP-skribent och oerhört kritisk till GP på många plan. Det uppenbara är ju ledarsidans inriktning men det har man ju diskuterat och debatterat. Man lägger inte tillräckligt med resurser på nyheter och de finansiella härvorna som GP håller på med gör att jag tycker att det stundvis nästan är omoraliskt att betala pengar till dem. De är indirekt oerhört skattefinansierade med nästan en miljard kronor och jag är inte emot att vi offentligt stöder medier, men vad får vi för journalistik för det?
Vad borde vi tala om?
– Mina texter rör sig ofta i spänningar mellan ekonomiska förändringar och hur de ger avtryck i kulturen. Inte i meningen teaterpjäser och symfoniorkestrar, men i den kultur som uppstår när vi möts. Ett exempel är individualiseringen av problem och den rena moralism som uppstår från samhällets sida när samhället vill dra tillbaka resurser. Skuldbeläggande av folks livsstilar kommer som ett brev på posten när vi inte längre tycker oss ha råd att ge dem ett rimligt stöd. De kulturella avarter som bildas av ett samhälle som drar ner på stora delar av sin offentliga service är jag väldigt intresserad av och oroad över. Anhöriga får till exempel ta större och större ansvar för väldigt gamla och dementa patienter – och dessa anhöriga är kvinnor. I själva verket ser vi en oerhörd tillbakagång för kvinnorörelsen när vi till exempel lägger ner äldreboenden. Då förändras kulturen och man klär det i olika moraliskt och etiskt tvingande fraser för att gå in i den rollen. Och det är klart att det finns livsstilsstyrda sjukdomar, men en del av den hälsoideologi som drivs där du ska äta och träna på vissa sätt har ju ett ekonomiskt intresse i botten – som är att medborgaren ska kosta mindre. Det är det jag menar med moraliserande och skuldbeläggande och det har väldigt mycket med de ekonomiska strukturerna i samhället att göra.
