– Det är dramatiska förändringar. Det blir ett helt annat arbetstagarskydd om det går igenom. Det är en påtaglig försvagning, säger Mats Glavå, docent i arbetsrätt vid Göteborgs universitet.
Redan i dag är det inte svårt för arbetsgivare att göra sig av med personal, det säger Caroline Johansson, biträdande lektor i civilrätt, särskilt arbetsrätt vid Uppsala universitet.
En anställd kan sägas upp antingen av personliga skäl, eller på grund av arbetsbrist. I båda fallen ska det finnas sakliga skäl.
– Men just arbetsbrist har tolkats extremt vitt i svensk lag, säger hon.
Det krävs inte att ett företag går dåligt för att hävda arbetsbrist, det räcker att man vill organisera om, börja använda ny teknik eller rentav byta ut personalen mot bemanningsanställda.
Det arbetsgivaren har att förhålla sig till vid uppsägningar på grund av arbetsbrist är turordningsreglerna. Men undantag får göras vid omplaceringar om den anställde saknar tillräckliga kvalifikationer, och det är arbetsgivaren som bestämmer vilka kvalifikationer som krävs för en viss uppgift.
– På det sättet har man redan i dag en stor möjlighet att blir av med folk som inte har hängt med i kompetensutvecklingen, säger Caroline Johansson.
”Skyddet har bytt fokus”
Även när det gäller att säga upp av personliga skäl har arbetsgivaren redan i dag stor möjlighet att få rätt. Caroline Johansson säger att all form av misskötsamhet kan vara skäl för uppsägning. Det kräver dock en process där misskötsamheten dokumenterats och varningar delats ut.
– Om arbetsgivaren har följt tågordningen är det inte svårt, även om en intresseavvägning såklart måste göras. Om det skulle bli en tvist innebär dagens regler att arbetstagaren har rätt att kvarstå i tjänst tills tvisten är löst. Man pratar om att det kan bli dyrt, samtidigt har arbetstagaren skyldighet att utföra arbetsuppgifter under den tiden. Man har inte rätt till lön utan att prestera, säger hon.
Även om det ännu inte är klart vad facken och arbetsgivarna kommer fram till tyder allt på att framtidens Las innebär en försvagning för de som jobbar.
– Man kan nog säga att skyddet har bytt fokus, så att det inte längre skyddar äldre och de som har det svårast på arbetsmarknaden, säger Caroline Johansson.
Hon säger också att den kommande lagstiftningen ändrar maktbalansen mellan fack och arbetsgivare.
– I dagsläget kan du inte förhandla om undantag från turordningen om du inte har kollektivavtal. Och du måste förhandla om det med facket. Om det är så att arbetsgivaren ensidigt får undanta fem personer utan förhandling, då kan man fråga sig vilka incitament man har att teckna kollektivavtal, säger hon.
Mats Glavå tycker att man ska komma ihåg att förslagen nu förhandlas trots att varken fack eller arbetsgivare uttryckt att de behövs. Istället är det politiskt spel som ligger bakom.
– Skälet är att Löfven ska sitta kvar. Det fanns inget allmänt tryck från parterna om att reglera de här sakerna. Vi ska också veta att C och L har haft krav på att göra om Las hela tiden. Men under Alliansen sade Reinfeldt och Borg nej till det. Nu återkommer de, när de har sett sin chans att få igenom sina hjärtefrågor som ett krav för att stötta Löfven. Det är en märklig situation.
Las
Detta förhandlar parterna om
Förhandlingarna kallas ofta slarvigt för Las-förhandlingarna, men innehåller tre delar: anställningsskydd, omställning/vidareutbildning samt en ny arbetslöshetsförsäkring.
Anställningsskyddet är den heta potatisen och arbetsgivaren har framfört önskemål på att rucka på uppsägningsskälet ”saklig grund”. LO har dock sagt att det är uteslutet.
Förslag om fler avsteg från turordningsreglerna väntas dock. Även frågan om långa kostsamma processer vid ogiltigförklaringar av uppsägningar diskuteras.
Här är regeringsutredningen
Den 1 juni kom regeringens utredning om förändrade regler i lagen om anställningsskydd, Las.
Utredningen föreslår att den grundläggande principen i turordningsreglerna om sist in-först ut behålls, men att det ska bli möjligt att undanta fem anställda istället för två enligt dagens regler.
Vid uppsägningar av personliga skäl föreslås att kravet på saklig grund kvarstår men att det vid företag med max 15 anställda inte ska gå att ogiltigförklara uppsägningar och avsked. Istället inträder ett skadestånd om åtta månadslöner om det inte fanns saklig grund.
Alla arbetsgivare ska enligt utredningsförslaget även vara skyldiga att ge arbetstagare kompetensutveckling om de haft en anställning i minst 6 månader. Fullgörs inte skyldigheten att kompetensutveckla så blir arbetsgivaren skyldig att betala skadestånd motsvarande två månadslöner.
