När Marie-Louise Forsberg-Fransson (S) fick uppdraget som landstingsstyrelsens ordförande 2004 fanns det bara fyra kvinnor på motsvarande position i hela landet. Men nu, när hon sedan årsskiftet styr Region Örebro län, kan hon se en helt annan utveckling.

– Det är dubbelt så många kvinnor nu. Från årsskiftet finns det åtta stycken kvinnor på motsvarande position och tio män. Vi är också sju län i Mellansverige som samarbetar i många frågor, och där är det faktiskt en majoritet av kvinnor som styr nu, berättar hon. 

Marie-Louise Forsberg-Fransson är inte ensam kvinna på toppen i den nya regionen som sedan årsskiftet ersätter landstinget. Under henne finns tre nämnder och två av dem har fått en kvinna som ordförande.

– Ja, det är positivt att vi har fler kvinnor på ledande poster. Vi stärker varandra i partiet. Det handlar mycket om förebilder, säger Marie-Louise Forsberg-Fransson.  

”Bryter mot föreställningar”

Och att förebilder spelar en stor roll menar även statsvetaren Renée Andersson som forskar om makt och kön på Örebro universitet.

– Att det finns kvinnor som har en särskild maktposition bryter mot gamla föreställningar om att det bara är män som kan ha just den rollen. Det gör att andra kvinnor kan tänka att det där skulle kunna hända mig, det finns en möjlighet, säger Renée Andersson.

Forskning visar även att kvinnor på ledande poster också kan ge makt till andra kvinnor. 

– Kvinnliga ledare väljer att plocka med sig både män och kvinnor till andra ledande positioner, medan män tenderar att välja andra män, säger Renée Andersson.

I Örebro kommun blev Lena Baastad (S) kommunstyrelsens ordförande för några år sedan, då var hon den första kvinnan på den posten. Och nu har även kommunfullmäktige i Örebro fått sin första kvinnliga ordförande. 

– Det känns hedrande och roligt att vara den första kvinnan och samtidigt uppfordrande, säger Agneta Blom (S).

Under ett studiebesök från Kurdistan blev det tydligt hur unikt det kan vara med en kvinna på den här posten. Deltagarna var intresserade av att prata om hur kvinnor kan få framstående roller i politiken.

– Jag valde att berätta utifrån min egen släkt. Om min mormor som knappt fick någon utbildning och som levde ganska länge innan hon fick rösträtt, om min mamma som fick lite mer utbildning och hur det sedan fungerade som en plattform för mig att bygga vidare på. Utbildning och egen möjlighet till försörjning är samhällsförändringar som har spelat en stor roll, säger hon.  

Örebro län ligger just nu långt fram när det gäller kvinnor på maktpositioner. Tittar man på grannlänet Värmland ser man en helt annan bild. Där är det bara män på motsvarande poster, kommunerna domineras av manliga ledare, de har män i högsta ledningen för landsting och länsstyrelse. 

Nya prioriteringar

I landet i stort kan man se att antalet kvinnor på höga politiska poster ökar. Men det går långsamt. Enligt Sveriges kommuner och landsting, SKL, fanns det 60 kvinnor som var kommunstyrelseordförande 2006. Åtta år senare var det 96 kvinnor av totalt 290.

Att fler kvinnor får toppositioner är inte bara en fråga om representation. På många sätt ändrar det också innehållet i politiken.

– Reformer har kommit till och politiska prioriteringar har ändrats genom att kvinnor har kommit in i politiken. Det handlar om förskolereformer och kvinnofridslagstiftning bland annat, säger forskaren Renée Andersson.