Arkivbild från en demonstration mot socialtjänsten i Malmö i februari 2022.
Bild: Johan Nilsson/TT
Dagens ETC
Arbetare blir trakasserade, hotade, filmade, uthängda med felaktiga citat och okynnesanmälda för att de gör sitt jobb. Att socialtjänsten är utsatt för en desinformationskampanj slår hårt mot anställdas arbetsmiljö. Idag undviker vissa socialsekreterare att fatta beslut på grund av rädsla för hot eller förtal, enligt en larmrapport från fackförbundet Vision.
I rapporten ”Ryktet går - en kortrapport om desinformation om socialtjänsten och dess konsekvenser” har man frågat medlemmar inom socialtjänsten som sekreterare, behandlingspersonal och fältassistenter om hur den pågående desinformationskampanjen påverkar de anställdas vardag.
Fackförbundet Visions organiserar över 200 000 arbetare inom välfärden, kommuner och regioner, privat verksamhet och kyrkan. Och så även socialsekreterare.
Centralt blev man överraskade av hur omfattande problemen är, säger Visions förbundsordförande Veronica Magnusson.
– Vi kände att vi verkligen ville veta hur stor spridning desinformationskampanjen har fått, så att det inte bara är hörsägen och enskilda händelser. Det påverkar våra medlemmars möjligheter att göra sitt jobb och det påverkar deras arbetsmiljö.
Undviker beslut
Av de 1500 svarande i undersökningen uppger nio av tio att en möjlig konsekvens är att individer som egentligen behöver stöd inte vågar vända sig till socialtjänsten. I hög grad kan det leda till att barn och unga som far illa eller utsätts för exempelvis hedersförtryck inte får hjälp.
– Desinformationen syftar till att slå split mellan socialtjänsten och de som jobbar i socialtjänsten och den som behöver stöd. Det anställda larmar om allra mest är att de märker att människor drar sig för att vända sig till socialtjänsten på grund av det här. Eller att man har en felaktig bild som leder till en jättestor uppförsbacke när man möter individer.
En konsekvens som beskrivs i rapporten är att åtta procent av socialsekreterare säger att de idag undviker att fatta beslut på grund av rädsla för hot eller förtal.
– Och det är ju väldigt allvarligt, för det leder ju till att man inte fullt ut kan lita på rättssäkerheten och att socialtjänsten verkligen gör de bedömningar som man annars skulle göra. Åtta procent tycker att vi är en alldeles för hög siffra.
Det var i slutet av 2021 och början av 2022 som desinformationen tog fart på riktigt. Veronica Magnusson vill understryka att det alltid har varit så att det sprids rykten om socialtjänsten, att det finns en oro. Men att det här är mer organiserat.
– Även om det kanske inte är riktigt samma intensitet som det var under vissa perioder under förra året så är det ju så att den felaktiga bilden som har spridits har ätit sig in. Det är kanske först nu som socialtjänsten möter den i större omfattning, då för att personer har sett saker i sociala medier eller hört saker från familjer, släkt eller vänner. Ryktesspridningen är en sak. Men det leder till hot mot socialtjänsten.
– Man har haft aktiviteter där man går in och filmar personer på ett socialtjänstkontor. Det drabbar både enskilda socialsekreterare och den som jobbar i receptionen, men också andra individer som sitter där och ska komma i kontakt med sin socialsekreterare. Det blir också hotfulla situationer i samband med olika typer av manifestationer. Tack och lov sker direkta attacker än så länge i liten skala.
Behöver ökat skydd
Vision vill stärka det lokala arbetsmiljöarbetet.
– Hur hanterar man hot och desinformation i sociala medier? Hur hanterar man att ens medarbetare hängs ut i videoklipp som kanske har en felaktig textning? Hur får man filma i en reception? Hur får man sprida uppgifter om anställda?
Personer behöver ett ökat skydd om man är utsatt för hot i sin yrkesutövning, och polisanmälningar behöver utredas i mycket högre utsträckning.
– Vi ser positivt på att det är arbetsgivaren som står på polisanmälan i stället för individen. Då tar man bort en del av den här utsattheten som finns, säger Veronica Magnusson.