Den idéburna sektorn står för tre procent av välfärdsutförandet i Sverige. Det är betydligt lägre än övriga nordiska länder. I Norge ligger den på åtta procent och i Finland 14. I Norge finns möjlighet att reservera kontrakt till idéburna aktörer. I Tyskland utförs 46 procent av den offentligt finansierade välfärden av idéburna organisationer. I uppdraget som Ilmar Reepalu fick att utreda vinster i välfärden, ingick att se över hur man kan underlätta för den idéburna sektorn. Anna-Karin Berglund arbetar med civilsamhällesfrågor på Sveriges kommuner och landsting, SKL. Hon berättar att de idéburna organisationerna har svårt att hävda sig i en välfärd som är uppbyggd som en marknad. 

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

– Som det har varit hittills så har den idéburna sektorn legat strax under tre procent. 2011–2012 gick det upp till tre procent och sedan har det gått tillbaka igen. Det förändras inte särskilt mycket. Idéburna organisationer har svårt att uppföra sig som marknadsaktörer, det är inte deras logik att vara vinstorienterade, de är där för att de brinner för sin idé, så det är logiskt att de inte hävdar sig. Det är ofta små organisationer som inte har muskler att jobba så storskaligt som marknadsaktörerna gör, säger hon till ETC.

Välvillig inställning från höger till vänster

Välfärdsmarknaden växer och de icke vinstdrivande organisationernas del av kakan har blivit mindre. Det visade ny statistik från SKL tidigare i höst.

Ulrika Stuart Hamilton, som är generalsekreterare i Famna, Riksorganisationen för idéburen vård och omsorg, anser att det finns positiva förslag i Välfärdsutredningen, men att mycket fortfarande saknas, bland annat saknar organisationen förslag kring att säkra kapitalförsörjning för en sektor där inga riskkapitalister finns. 

– Vi brukar påpeka några områden där det skulle behövas förändringar för att vår sektor skulle kunna växa snabbare. Det finns en välvillig inställning till idéburen sektor från höger till vänster. Vi känner oss allmänt omhuldade och omfamnade, men det innebär inte att det blir så mycket verkstad.

– Det finns många bra förslag kring lagen om offentlig upphandling, LOU. Bland annat att Upphandlingsmyndigheten ska arbeta med information mot kommuner och landsting så att de ska känna till vilka möjligheter lagen ger. Vi vill se mer kvalitetsupphandlingar istället för lägsta pris-upphandlingar. 

"Vi vill se ett tydligt lagrum"

Ulrika Stuart Hamilton lyfter fram samverkansformen Idéburet offentligt partnerskap som alternativ till upphandlingar, där organisationen hade hoppats på ett lagförslag.

– Det finns en 60–70 exempel på sådana överenskommelser mellan kommuner och idéburna organisationer. I Göteborg finns en överenskommelse kring flyktingar exempelvis. Då det inte är lagreglerat hur ett IOP ska se ut och därför är det många som inte vågar använda sig av det och utveckla det. Det är en brist, för det är i många fall ett bättre sätt att samarbeta mellan idéburen sektor och det offentliga än formella och fyrkantiga upphandlingar. Många kommer inte våga och vilja använda sig av den formen. Det är en kritik att man inte föreslår någon lagreglering kring det, utan man säger att det där får praxis utveckla, då tror vi att det kommer gå väldigt långsamt. 

Även SKL hade velat se ett lagrum kring idéburet offentligt partnerskap. 

– Den delen av utredningen är inte så tillfredsställande från SKL:s sida sett. Vi vill se ett tydligt lagrum för detta. Vi är regelstyrda verksamheter, vi följer lagen till punkt och pricka. Är lagrummet otydligt så väljer man det säkra före det osäkra och upphandlar istället och där väger ofta de idéburna organisationerna lätt i konkurrensen, säger Anna-Karin Berglund.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.