Det är bara några exempel. De senaste åren har en stark demokratirörelse växt fram över världen. I stad efter stad och i land efter land kräver invånarna större möjlighet att påverka politiken. Sebastian Dahlander, som är en av initiativtagarna för ”Demokratisering och Rörelse Jönköping”, jämför det med den franska revolutionen.
– Franska revolutionen hade samma tendenser där man krävde mer inflytande, mer makt. Alla breda demokratirörelser har krävt ökad demokratisering. Men det har också alltid funnits de här människorna som har tyckt motsatsen, att vanliga människor inte har vett nog att förstå sådana saker, säger han.
Blandad grupp
”Demokratisering och Rörelse Jönköping” består av en blandad grupp Jönköpingsbor. Delar av gruppen har de senaste året besökt ett par större demokratiforum i Madrid och Barcelona. Nu vill de ta med sig idéerna till Jönköping. I lördags höll de i en första workshop på demokratitema. De hoppas kunna arrangera flera sådana under vintern. Och så första helgen i mars arrangerar de ett stort demokratiforum på Kulturhuset.
Forumet kommer bland annat att få besök från aktiva i Spanien samt några från Digidem Lab – som är en ideell organisation som arbetar för deltagandedemokrati genom ny teknik. Även några som arbetar med projektet i Nässjö kommer vara på plats.
Varför är det här så viktigt?
– Det står ofta att man ska vara med och påverka och ha inflytande. Men när politiker pratar om demokrati så innebär det fortfarande att det är de som bestämmer. Vi får stöta på dem och komma med åsikter men beslutsfattaren finns nästan alltid på en annan nivå, säger Sebastian Dahlander.
Demokrati på arbetsplatser och i skolor
Samtidigt är tanken inte att det här bara ska handla om politiska beslut. Det handlar lika mycket om demokrati på arbetsplatser och i skolor. Dahlander konstaterar att det i alla delar av samhället finns människor som känner sig överkörda. Oavsett om det handlar om arbetsplatser, skolor, kommuner eller rikspolitiken så finns det människor som känner att ingen lyssnade på just dem. Dahlander tar exemplet med vägbommen som skulle sättas upp på Råslätt.
Trots att råslättsborna var överens om att den behövdes, och det dessutom inte rörde sig om någon större kostnad för kommunen, så dröjde det tills Vätterhem reagerade innan bommen sattes upp. Ett annat exempel han nämner är hastighetsbegränsningen utanför en skola i Ryd. Där har föräldrarna under lång tid kämpat för att få ner hastigheten på vägen till 40 km/h men ingenting har hänt trots att det borde vara ett ganska lätt beslut för politikerna.
Tanken är också att när invånarna, eller för den delen deltagarna i en förening, får vara med och påverka ett beslut så har de också lättare att acceptera beslutet. Då kan alla arbeta framåt mot samma mål på ett annat sätt. Då undviks onödig besvikelse och stress över att andra bestämmer över ens huvud.
– Det finns så många enskilda olika platser där allt hade kunnat bli bättre. Olika föreningar, organisationer, kommuner. Allt hade kunnat genomsyras mer av demokratisering. Det är minst lika viktigt att arbetsplatserna är bra, säger Fanny Isfeldt, en annan av initiativtagarna.
Framåtblickande
Tanken med forumet är att det där ska visas bredden på olika sätt man kan arbeta med demokrati. Till stor del kommer forumet bestå av workshops där deltagarna får lära sig vad de kan göra redan i dag inom de lagar och regler som finns i Sverige. Det ska vara en positiv tillställning där det blickas framåt mot vad man kan göra – snarare än att sucka över det som inte fungerar.
– Ofta när det är föredrag som handlar om samhället så är det så deppigt. Men härifrån ska man gå med både inspiration och konkreta verktyg för att kunna göra något. Man ska kunna sätta igång direkt, säger Sebastian Dahlander.
– Tanken är att vi ska blanda panelsamtal och föreläsningar med mycket workshops. Om jag jobbar i förskolan så ska jag efteråt veta hur jag kan göra för att det ska bli mer demokratiskt där. Och på samma sätt i en förening, säger Fanny Isfeldt.
Allt arbete med Forumet görs ideellt. Hittills har de framför allt spridit information om det genom flygblad på stan. Men de hoppas nu att fler ska vilja engagera sig genom att antingen gå med i arbetet eller bidra ekonomiskt. De hoppas fortfarande kunna bjuda in fler personer från flera delar av världen. Men för det krävs mer ekonomi än de har i dag.
– Om man vill kan man också kontakta oss och så kan vi komma och prata om projektet, säger Fanny Isfeldt.
Fotnot: Forumet arrangeras fredag 2 mars–söndag 4 mars.
