– Det är viktigt att de estetiska synpunkterna kommer in tidigt skede när man planerar staden, säger Per Anders Örtendahl, en av Demokraterna bakom motionen.

Han tillägger att synpunkter på det som redan är i förändring också behöver tas tillvara, när det exempelvis gäller en ny motorvägsanslutning

– När städerna började ta form var järnvägsstationen den vackraste byggnaden i hela staden. Nu kommer människor till städerna i bilar och då är det viktigt att man möter staden på ett attraktivt sätt. Ett skönhetsråd som tar helhetsansvar har en väldigt stor betydelse.

Det finns ett arkitekturråd med liknande funktion. Vad tänk­er du om det?

– Vi ser ju resultatet i stan, säger Per Anders Örtendahl.

Han beskriver Avenyn med vattenspelet på Götaplatsen som ett misslyckande.

– Avenyn ska vara Göteborgs paradgata och när jag går längs den så tycker jag inte att den förtjänar den benämningen. Den måste rustas upp och ges en helt annan estetisk miljö för att människor ska trivas där.

Finns i Stockholm

Det finns ett skönhetsråd i Stockholms stad som inrättades för 100 år sedan som Demokraterna nu vill ta efter. Deras uppdrag är att vårda de värden som finns och skapa nya.

– Det är ett råd med en hel del lekmän och någon politiker, en blandning, vi har däremot ett arkitekturråd med yrkesmänniskor. I och med att skönhetsrådet är rådgivande och inte en del av en planerande förvaltning blir det ofta så att de inte får som de vill, säger Björn Siesjö, Göteborgs stadsarkitekt.

”Mycket på fötterna”

I Stadsbyggnadskontorets utlåtande inför dagens möte i byggnadsnämnden har han skrivit att staden idag har både ett arkitekturutskott och ett arkitekturråd med tjänstemän från förvaltningar som trafikkontoret och fastighetskontoret. Rådet är med när det sker planarbete, men ibland även i andra skeden av byggprocesser.

– Vi har ganska mycket på fötterna just nu när det gäller att hantera just de frågorna. Vi tycker att det blir lite kaka på kaka om vi ska ha ett skönhetsråd också.

Också Björn Siesjö ser att stadens identitet förändras, men även att den har gjort det länge.

– Vi har byggt i Göteborg, i orörda naturområden och stadsdelar utanför staden, under ganska många år. Men nu är det mer så att vi vill knyta samman staden och bygga i och mellan befintliga stadsdelar och då syns det lite mer, säger han.

Inte nöjd

Inte heller Björn Siesjö är nöjd med alla delar av staden och pekar ut Peab-huset och ÅF-huset vid E6:an som schablonartade och fula byggnader. Men han ser också Kvillebäcken som en svag punkt.

– Det är en stadsdel som är ganska ny, som planerades för 10–15 år sedan, men både kvaliteten på arkitekturen och stadsbyggandet är förvånansvärt låg. Det finns inga hus som man riktigt kan skriva hem till morsan om i den stadsdelen. Det är väldigt mycket byggmästarnas billigaste lösning hela tiden, säger han.

Stadsarkitekten själv anställdes 2012, efter att staden varit utan den posten i mer än ett decennium. Nu satsar Göteborgs stad allt oftare på att utlysa tävlingar för att locka till sig skickliga nationella och internationella arkitekter. Aktuella exempel är universitetsbiblioteket och Västlänkens station i Haga.

– Det gör vi för att höja kvaliteten och ambitionen för hur vi bygger i staden.