Nu har jublet lagt sig och partiet har börjat omsätta sina idéer till konkret kommunpolitik. Demokraterna har rekryterat hundratals personer som representerar dem i nämnder och bolag. De tre kommunalråden arbetar numera med politik på heltid och har bokstavligen flyttat in i maktens korridorer – de har tagit över Kristdemokraternas gamla arbetsrum i Rådhuset.
”Säger ja till mycket”
Mycket av partiets första månader vid makten har gått ut på att stoppa och säga nej till saker. Demokraterna försöker stoppa linbaneprojektet och vill pausa utbyggnaden av Jubileumsparken. De har röstat emot detaljplanerna för Västlänkens stationer vid Haga och Korsvägen och fick nyligen igenom att kommunen ska tänka om kring kvarteret Skeppsbron. Partiets kommunalråd Jessica Blixt håller dock inte med om att partiet alltid sätter sig på tvären.
– Vi säger ja till mycket men vi vill också hitta pengarna. Vi kan inte bara säga ”ja ja ja” utan vi måste visa tydligt vad vi ska spara och lägga på annat, säger hon.
Partiets viktigaste fråga är dock fortfarande att stoppa bygget av Västlänken. Än så länge är det bara Sverigedemokraterna som håller med dem om att det är ett dyrt och onödigt infrastrukturprojekt. Det första spadtaget togs för ett drygt år sedan och bara några hundra meter från Demokraternas arbetsrum på Gustaf Adolfs torg pågår spontning och arkeologiska utgrävningar. Bakom bullerskyddsplanken vid Korsvägen har man redan börjat spränga. Trots det har partiet inte gett upp planerna på att stoppa bygget. Kommunalrådet Henrik Munck är tvärtom bara mer övertygad om att tunneln är en dålig idé.
– Det som har visat sig tydligt efter valet är att staden är oförberedd på att genomföra projektet. Det är både trafikomläggningarna och att man inte klarar av att lösa förstärkningen av Götatunneln så att den kommer att behöva stängas av igen. Det visar att projektet inte är stabilt, säger han.
Två sätt att stoppa
Juridiken har redan gett klartecken till att bygga järnvägstunneln. Henrik Munck ser därför två andra sätt att försöka stoppa det pågående bygget på. Det ena är att övertyga politikerna från de andra partierna om att projektet måste stoppas, så att de i sin tur ska få sina rikspolitiker med sig. Det andra är att det skulle komma fram nya allvarliga omständigheter som gör att man tvingas tänka om. Henrick Munck menar att en sådan sak kom fram häromveckan, då det visade sig att kostnaderna för att bygga ut tågbanorna i regionen har blivit betydligt högre än beräknat.
– Kostnadskalkylen för utbyggnaderna av tågbanorna i regionen, som krävs för att få fler tåg, har blivit uppdaterad till 190 miljarder kronor. Fram till 2029 finns det fem miljarder avsatta i infrastrukturbudgeten, så nu vet vi svart på vitt att det inte blir fler tåg i Västlänken, säger han.
Nöjda med insatsen
Trots att de inte lyckats stoppa Västlänken är kommunalråden Henrik Munck och Jessica Blixt nöjda med sina första månader vid makten. De ser det som en framgång att de tillsammans med de rödgröna partierna lyckades driva igenom att kommunen ska göra ett omtag på Skeppsbron, ett projekt som blivit betydligt dyrare än planerat. De är också nöjda över att ha kunnat rekrytera folk till partiets poster.
– Det är roligt att vi har kunnat tillsätta uppåt hundrafemtio platser i nämnder och bolag och att vi ser att många av våra förtroendevalda har stor erfarenhet och kunnande inom sina områden. Majoriteten av dem är inte traditionella politiker, säger Henrik Munck.
”Inte över än”
Nu är frågan om partiet kommer kunna återupprepa framgångarna även i nästa val. Missnöjespartiet Vägvalet fick göteborgarnas förtroende i två mandatperioder men i höstens val tog de sig inte över spärren. Demokraterna vill inte vara en tillfällig uppstickare utan arbetar för att bli ett etablerat parti med politik inom alla samhällsområden. Henrik Munck är säker på att de kan vara ett alternativ för väljarna även om de inte lyckas stoppa Västlänken.
– Även om Västlänken var en entrébiljett så vill vi förändra politiken till att bli pragmatisk och kunskapsbaserad. Jag tror att de flesta av våra nuvarande väljare och göteborgarna ser att kommunen behöver skötas på ett bättre sätt än idag. Många har sett att vi kan bidra med positiv utveckling till kommunen.
Men kommer de att rösta på er även nästa val om ni inte lyckas stoppa bygget?
– Västlänkenfrågan inte över än.
Maj 2017
Den före detta moderaten Martin Wannholt startar det nya partiet Demokraterna. På frågan var partiet placerar sig på den politiska skalan svarar han undvikande: ”Människor vill inte bo i en blå eller röd stad, människor vill bo i en bra stad”.
Mars 2018
Demokraterna presenterar två tunga nyförvärv: den tidigare miljöpartisten Henrik Munck och socialdemokraten Jahja Zeqiraj.
Juni 2018
Partiet lägger fram sitt budgetförslag som går ut på att prioritera om kommunens resurser kraftigt. De vill omfördela totalt 1,4 miljarder kronor och pengarna ska bland annat gå till mindre barngrupper i skolan och 300 kvarterspoliser. För att finansiera det vill partiet halvera den politiska organisationen, reducera de kommunala bolagen och sluta investera i Västlänken.
Augusti 2018
Kritiker menar att partiet går till val på en fråga som i praktiken är svår att förverkliga. Ändå visar en opinionsundersökning inför valet att Demokraterna har större stöd än både Socialdemokraterna och Moderaterna.
September 2018
I kommunvalet blir Demokraterna näst största parti med nära 17 procent av rösterna. I regionvalet får de 3,4 procent.
December 2018
Demokraterna och Socialdemokraterna inleder en valteknisk samverkan. De presenterar ingen gemensam politik, utan samarbetar för att få så många mandat som möjligt i kommunfullmäktige.
Våren 2019
Partiets representanter försöker driva deras politik i kommunens nämnder och bolag. Hittills har deras politiker engagerat sig i alltifrån kommunens snöröjning till att sömnapné borde omfattas av vårdgarantin.
