Han gillar landsbygden och bra skolor. Han är emot våld och klimathot. Så hemskt mycket mer ledtrådar om vart Muharrem Demirok vill föra Centerpartiet fick vi inte i den nyvalda partiledarens linjetal på fredagsförmiddagen.
En välvillig tolkning av bristen på konkretion i den nyvalda partiledarens linjetal är att han respekterar den interna demokratin. Den interna kritik som funnits mot Annie Lööf har till stor del gått ut på att hon styrt partiet med järnhand. Nu hörs ivriga påminnelser från gräsrötterna om att C minsann är ett folkrörelseparti och att det är på den ordinarie partistämman i höst som kursen inför nästa val ska stakas ut.
Men frånvaron av tydliga besked i Demiroks tal är också ett uttryck för Centerpartiets svåra dilemman.
- Många partiaktiva vill föra partiet åt höger sakpolitiskt – men de egna väljarna lutar snarare åt vänster.
- Många centerpartister drömmer om en återuppstånden allians – men dessa fyra partier skramlar i dagsläget ihop runt 30 procent av väljarkåren. Det är tillsammans med S, MP och det röda skynket V som det finns en majoritet inom räckhåll.
- Partiet vill hejda raset i traditionellt starka fästen på glesbygden – utan att gå miste om de nya väljare man under Annie Lööfs tid fått i städerna.
På torsdagen solkades Muharrem Demrioks kröningsdag av stämmoombud som misstrodde att en kille från stan skulle vara rätt person att vinna tillbaka väljarna på landsbygden. Även om det framfördes på taffligast och gubbigast tänkbara sätt – de kritiska ombuden hade inte bemödat sig med att lära sig namnet på sin blivande partiledare – satte det ljuset på den kritik som finns både internt och externt om att Centerpartiet övergivit landsbygden.
Muharrem Demirok svar blev att sätta landsbygdsfrågorna överst på sin lista av fyra prioriterade frågor, före brottsbekämpning, klimat och skola.
"Centerpartiet är ett parti för hela landet. Punkt slut.”, sa Demirok och fick en av sina varmaste applåder.
Lär knappast förändra skolmarknaden
På vilket sätt landsbygdsväljarnas förtroende för partiet ska återupprättas fick vi inte många svar på, även om Demirok på den efterföljande pressträffen nämnde såväl sådant som ”vardagskostnader” och infrastruktur. Det är också en sak att en partiledare vill prioritera fyra frågor, en helt annan sak vad ett litet parti i opposition förmår att få genomslag för. När Demirok säger att han vill ägna kraft åt gångvåld och att åt att förändra synen på friskolor – frågor som snarare förknippas med storstäder – skjuts också frågan om var Centerpartiet ska vinna väljare 2026 på framtiden.
Att som Demirok flagga för en ny – mer kritisk inställning – till skolbolagens vinster kan tyckas vara ett smart sätt att överbrygga spänningen mellan höger och vänster som partiet har att brottas med. Djupt in i borgerliga led finns en kritik mot att elever blivit varor på en marknad.
Men också här är frågan vad som konkret kommer ut när partiapparatens kvarnar malt färdigt. Centerpartiet brukar av kritiker till vänster elakt beskrivas som en politisk gren av Almega, arbetsgivarorganisationen som bland annat företräder skolbolagen. Att Centerpartiet skulle formulera förslag som på allvar skulle förändra skolmarknaden är svårt att föreställa sig.