BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det blev inte den direkta succé som de hade hoppats på när Smarta kartan lanserades för ett år sedan, men den sista tiden har de fått utdelning för allt jobb i form av nomineringar till priser som Blåslampan och Eurocities award – den senare vann de dessutom. De har synts i media och uppmärksammats utanför den sfär de normalt rör sig i.
– Det känns som ett kvitto på att vi skapat något som alla dessa initiativ vill ha och som människor faktiskt efterfrågar, säger Emma Öhrwall, medgrundare och ordförande i föreningen.
Ger överblick
Smarta kartan ger en överblick över vilka initiativ som finns i stan till att hyra, dela, byta, låna eller ge och få. Just nu kan man hitta över 100 olika initiativ och målet är helt enkelt att den ska finnas i fler Göteborgares medvetande. Nyligen gjordes en undersökning som visade att nio procent kände till Smarta kartan, vilket de är mycket nöjda med.
– Det är en extremt lite marknadsföringsbudget, men det går från mun till mun, där många av verksamheterna tipsar om Smarta kartan till sina användare, deltagare och kunder, säger Emma Öhrwall.
Samarbete
Föreningen Kollaborativ Ekonomi Göteborg har ingen egen verksamhet utan försöker att ha en samordnande roll. Under 3,5 år har de skapat event och festivaler och nu börjar de se att deras och andras arbete har gett ringar på vattnet: att många ser att något stort är på väg att hända och att många vill vara del i det.
– Att smarta kartan finns beror ju på att det finns så många aktörer här i Göteborg, säger Emma Öhrwall.
Föreningen har också ett mycket bra samarbete med kommunen, som också varit delaktiga i att ta fram Smarta kartan. Öhrwall tycker att föreningen har kunnat fungera lite som en länk mellan gräsrotsrörelsen och staden. Nu hoppas man att det medborgarförslag som de skrev tidigare i år om att göra Göteborg till en Sharing city kommer att bli verklighet.
– I praktiken är Göteborg redan en Sharing city, så varför inte berätta om det? Dessutom kan ett formellt beslut behövas för att det ska kunna sippra igenom överallt: att några vid ett möte ska kunna säga ”eftersom vi är en Sharing city så kanske vi kan lösa det här problemet på det här sättet”, säger Emma.
”Väldigt positiva”
Frågan behandlades i förra veckan i nämnden för konsument- och medborgarservice och beslutet blev att göra en utredning kring hur man kan genomföra förslaget rent praktiskt.
– Alla är väldigt positiva till det här och vi jobbar ju redan med detta. Smarta kartan är väl det bästa exemplet. Nu behöver vi se efter vad som måste göras för att uppfylla kriterierna och vi har gett i uppdrag till förvaltningen att ta fram ett beslutsunderlag, säger Caterina Franceschi (S), vice ordförande i nämnden.
Troligen kommer ett formellt beslut att kunna tas i slutet av januari.
Hållbarhet på flera sätt
Kollaborativ ekonomi handlar om att gå mot en mer hållbar och cirkulär ekonomi, men innehåller också en social dimension – att dela, byta och låna ut kräver ju att man också möter andra människor. Det betyder att man delvis behöver ändra sitt tankesätt. Och att få alla människor att känna till smarta kartan och ändra sina konsumtionsmönster är troligen övermäktigt för en liten ideell förening, men de har märkt av att dessa frågor börjar bli mer ”mainstream”.
– Jag träffar människor som säger att polletten har trillat ner: 50-talister som upptäckt second hand-butiker och yngre som berättar att de för tre, fyra år sedan tyckte det var konstigt att personer i hyreshuset delar på saker, säger Jonathan.
– Attityderna håller på att förändras. Vi befinner oss mitt i den brytpunkten där det inte längre bara är så kallade early adapters som håller på med detta, säger Emma.
Social dimension
De tror att just den sociala dimensionen faktiskt är något många saknar och längtar efter. Att vi just nu befinner oss i ett samhälle där det individualistiska är normen, men också det som kanske gör oss lite mer olyckliga.
– Man behöver se den sociala hållbarheten också. Vad ger din konsumtion dig? Har du en trevlig dialog i affären eller är du bara kundifierad? Jag tror vi ser en återgång till eviga värden som folk längtar efter. Smarta kartan hade inte blivit så stort om inte folk hade varit less på hur det ser ut nu, säger Jonathan.
De medger att det kräver en liten insats och lite mer tid, men de där små vardagsmötena kan vara viktiga.
– Man pratar ju om third room – de möten du har med till exempel busschauffören eller frukthandlaren. Vad händer när de mötena blir så streamlinade att du inte får ut något av det längre? När du är riktigt gammal kan dessa möten vara väldigt viktiga, utöver dem kanske du inte har något socialt liv kvar längre, säger Jonathan.
Utvecklar sidan
Just nu arbetar KEG med att öppna upp Smarta kartan så att den blir skalbar och open source i sann delningsanda och kan användas av andra städer som vill följa exemplet. De fortsätter också att utveckla sidan genom att göra filmer kring några utvalda av alla initiativen som finns på kartan. Det blir också en del föreläsningar runtom i Sverige.
– Vi har märkt en intressant utveckling bland publiken. Förut behövde vi i princip göra samma föreläsning och först berätta vad kollaborativ ekonomi är. Men nu kan vi surfa lite på vågen och inte börja från noll varje gång, säger Jonathan.
Överflöd
En av de saker de brukar nämna på föreläsningarna är att barn i Sverige i genomsnitt har 536 leksaker i sitt rum.
– Då brukar folk börja skruva på sig. Jag kan förstå att folk ändå kommer att handla julklappar. Men då kan jag passa på att påminna om att i januari när de kanske vill städa upp så finns det en infrastruktur för att ta hand om överflödet, säger Jonathan.
