Vi svenskar vill gärna vara ett jämställt folk, och vi går mot ett mer jämställt samhälle. Men en ny avhandling från Mittuniversitetet visar att den största förändringen finns på den betalda arbetsmarknaden.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– När man har strävat efter jämställdhet, har diskussionen utgått från en maskulin norm. Man kan se att det som har värde i samhället är att jobba och tjäna pengar, och därför har fokus legat på att ge kvinnor samma möjligheter som män på den betalda arbetsmarknaden. Där har vi nått långt, men nu behövs ett starkare fokus på jämställdhet i hemmet, säger Emma Hagqvist som nyligen har doktorerat med sin avhandling The juggle and struggle of everyday life, vid Mittuniversitetet.
Hon har tittat på hur kvinnor och män fördelar hemarbete, hur de upplever balansen mellan betalt arbete och hemarbete, och om vi i Sverige kan påverka den balansen med olika policys och lagar.
Svår kombination
Avhandlingen visar att det parallellt med normen att kvinnor ska ha samma möjligheter att jobba och ha en karriär, också finns en tydligt feminin norm som är kopplad till att ta hand om sina barn, att vara en engagerad mamma och ta mycket ansvar för hem och aktiviteter. Det är kombinationen av de två normerna som gör kvinnor stressade och sjuka.
– Jag blev överraskad av att det har hänt så pass lite i samhället när det gäller fördelningen av hushållsarbete. Attityderna kring det har förändrats, men vi har inte ändrat hur vi faktiskt beter oss, säger Emma Hagqvist.
Anledningarna till det är flera, tror hon. Dels finns en stark norm bland männen att jobba, tjäna pengar och försörja familjen och steget till att avsätta tid för hem och barn kan för en del vara mycket stort. Förståelse från arbetsgivarna för pappor som vill vabba eller vara föräldralediga är fortfarande låg. Dels kan, i viss mån, kvinnor fungera som gatekeeper till hemmen. Med en så stark identitet kopplad till att ta hand om barn och hem, kan det vara svårare för männen att komma in i rollen.
Det är de här samhällsnormerna som måste förändras, och Emma Hagqvists forskning visar att barnen är nyckeln till att komma åt jämställdheten i hemmen.
– En av mina slutsatser är att föräldraledighet med reserverade dagar för varje förälder är bra för att öka jämställdheten i hemmet. Det kan förändra synen på män som vårdare på samhällsnivå, samtidigt som det bidrar till att öka värdet i att ta hand om barnen, och tvingar arbetsgivare att låta papporna vara hemma mer.
Tidigare studier har också visat att män som har varit föräldralediga med sina barn fortsätter att vara mer delaktiga i hushållsarbete och barnens aktiviteter efter det. En mer jämställd fördelning av föräldraledigheten är alltså ett kraftfullt verktyg för att få till bättre balans i hemmen även på sikt.
Het debatt
Sedan januari i år är 90 dagar av de totalt 420 dagarna i föräldraförsäkringen, vikta för vardera förälder. Och diskussionerna går heta om hur mycket samhället ska lägga sig i enskilda familjers val.
– Jag skulle önska att vi, åtminstone på samhällsnivå, skulle sträva efter att fördela föräldraledigheten helt jämnt. Det är budskapet jag vill skicka med alla politiker: Föräldraförsäkringen är viktig för att vi ska börja värdera hushållsarbetet och barnen lika högt som det betalda lönearbetet. Sedan måste det alltid finnas utrymme för individuella lösningar så att det fungerar praktiskt i varje familjs liv.
