Del 1. Om invandring och ekonomi

Invandring begränsar inte ett lands tillväxt

Låt oss börja med det som alla ekonomer brukar vilja diskutera först, nämligen brutto- nationalprodukten (BNP). Hur mycket varor och tjänster producerar ett land under ett år och hur mycket ökar det under åren. Det kallas BNP-tillväxt.

Så här ser bilden ut:

Att grupp 1 ökar mycket är speciellt på grund av länder som Mexiko, Polen och Chile. Det är länder som växer från låg nivå och då stiger BNP normalt procentuellt mer än för rika länder. För övriga grupper gäller att högre invandrarandel samvarierar med högre tillväxttakt. Det betyder inte att invandringen i sig skapar tillväxten, det går inte att bevisa, men det säger klart att länder med hög invandring inte har haft lägre tillväxt än liknande länder med lägre invandring.

Sammanfattning

Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar tillväxten.

Vad orsakar massarbetslöshet?

Ett av de vanligaste argumenten från rasistiska debattörer är att utlandsfödda är en orsak till att ett land har massarbetslöshet. Det stämmer inte alls.

Länder med högst invandring har lägst arbetslöshet. Men det bevisar inte att arbetslösheten sjunker på grund av hög invandring. Att den är lägre kan ju bero på att det är rikare länder generellt. Men motsatsen går definitivt att se. Invandring i sig skapar inte massarbetslöshet.

Det här är en mycket viktig slutsats. Rika länder med stark ekonomi - som Sverige - har idag en arbetslöshet som var otänkbar på till exempel 1980-talet. Men även andra rika länder med låg invandring har samma eller högre arbetslöshet. Att skylla på invandring är därmed att fördumma problemet och inte lösa massarbetslösheten. Den måste istället förklaras av helt andra faktorer.

Sammanfattning

Det är falskt att påstå att ökad invandring ger högre arbetslöshet.

Källor till diagrammen: International Migration Outlook 2018, OECD, OECD Economic Outlook, Volume 2018 Issue , OECD Employment Outlook 2018, Society at a Glance 2016, OECD, PISA 2015 Results (Volume I), OECD 2016, Gender equality index 2015, EU

Invandring sänker inte löner

Ett traditionellt påstående från ett inskränkt fackligt håll har varit att hög invandring riskerar sämre reallöneutveckling. Och även från näringslivshåll har det funnits tankar om att invandring ska kunna skapa lägre löner. Men ett sådant samband går inte att se generellt.

Istället har reallöneökningarna varit lika låga i alla länder. Drygt två procent. Grupp 3 blir undantag här eftersom Lettland är med och har haft en hög ökning av löner. Samtidigt är Lettland ett land som skapat brist på arbetskraft (vilket kan öka lönerna) genom en stor utvandring från landet.

Men generellt visar utvecklingen att reallönerna snarare verkar ligga på samma nivå oberoende av hög eller låg invandring. 

Sammanfattning

Det är falskt att påstå att ökad invandring begränsar reallöneökningarna.

Inkomstklyftor beror inte på invandring

I alla rika OECD-länder har inkomstklyftorna ökat de senaste 30 åren. Även i fattiga länder har skillnaden mellan rik och fattig ökat stort. Det här mäts varje år och beror på många olika saker. Skattesänkningar ger mest till rika och minst till fattiga till exempel. Kapitalinkomster bland de rika har stigit mer än löner bland normalinkomsttagare. Arbetslöshet ökar klyftorna i ett land. Bostadspolitiken kan ha gjort ägare till vinnare och de som hyr till förlorare. Men beror de också på invandring?

Nej, det går inte att se.

När man jämför rika och fattiga är det enkelt att se stora skillnader mellan den där rikaste procenten och den fattigaste tiondelen i ett land. Men sådana jämförelser ger inte en bild över den stora utvecklingen. Vi tittar istälelt på den 9:e tiondelen av befolkningen vad gäller inkomst och jämför med medelinkomsttagaren (den femte tiondelen) och den riktiga låginkomsttagaren (den första tiondelen).

Oberoende hur vi tittar och jämför så finns det inga samband.

Sammanfattning

Det är falskt att påstå att ökad invandring ger större inkomstklyftor.