Tankarna på barn och familj kändes omöjliga – tills han träffade sin man och dörren till ett familjeliv öppnades på glänt.

– När jag började tillåta mig själv att tänka på att det skulle vara möjligt att bli förälder genom medföräldraskap blev tankarna snabbt stora och konkreta, säger han.

Kvinnor har av biologiska skäl ett övertag när det gäller att få barn på icke-normativa vis: Det går att få barn på egen hand genom vården. 

Alternativen för homosexuella män är inte lika upplyftande. Surrogatmödraskap är förbjudet i Finland där paret bor och många undviker det av etiska skäl. Detsamma gäller adoption som också kan vara svårt eftersom få länder erbjuder det för homosexuella. 

Valet för Kaj Korkea-aho och hans make föll på att testa medföräldraskap, vilket innebär att uppfostran och ansvar för ett barn delas med föräldrar utanför en kärleksrelation.

När Dagens ETC når Kaj Korkea-aho är han föräldraledig med sonen, ett och ett halvtåriga Kaius, som sover sig genom intervjun. Om allt som banat vägen för den stunden har Kaj Korkea-aho skrivit om i boken ”Hur man möter en mamma”. Där skildrar han sin och maken Niko Uusi-Simolas sökande efter en mamma till sitt barn, som de till slut fann i Emmi.

När de tre inledde processen att bli föräldrar skrev de ett intentionsavtal med regler att följa för barnets uppfostran samt praktiska upplägg. Första året var barnet bosatt hos sin mamma, men papporna var på plats nästan dagligen och nu bor sonen i båda hushållen.

– Samarbetet med Emmi har gått över all förväntan, utan meningsskiljaktigheter och det har varit som en levande gemenskap.

Träffade 26 potentiella medföräldrar

Innan Kaj och Niko träffade Emmi mötte paret 26 potentiella medföräldrar. De deltog även i en speeddating för medföräldrar.

– Jag brukar beskriva mötena med potentiella medföräldrar som en blandning mellan en romantisk dejt och en bostadsvisning, man gör sig dels väldigt presentabel och dels behöver man ställa vissa raka och krassa frågor.

Många gånger mynnade mötena ut i besvikelser och vissa klickade de inte med. Andra gånger drog sig kvinnorna ur, vissa i sista minuten.

Paret insåg tidigt att de behövde kompromissa men definierade tre ståndpunkter som de inte skulle vika ifrån: De vill dela 50 procent på vårdnaden, bo i Helsingfors och ha barnet i svenskspråkig skola för att få två modersmål.

Allt annat, som vad hon röstade på, utbildning och ekonomi gick att kompromissa med.

–  Vi gick in i letandet med en lista med önskemål men det som till sist avgjorde var en känsla. När vi mötte Emmi upplevde jag och Niko en stark, ordlös känsla av att det här är en bra mamma.

Kaj Korkea-aho är glad att ämnet uppmärksammas och att han fått mycket uppmärksamhet för boken.

– Jag upplever ämnet som viktigt och hoppas det ger hopp till många med barnlängtan. Jag läste nyligen att gruppen barnlösa män var störst i Finland. Jag hoppas att diskussionen ska kunna inspirera män med barnlängtan att ta det på allvar.

Sökte förälder i Facebookgrupp

Paret träffade sin medförälder i en Facebookgrupp. Det gjorde även Linnea, 39, som vill vara anonym och egentligen heter något annat. Som ensamstående sökte hon någon att få barn med. Efter en stunds tvekan lade hon upp ett inlägg i en Facebookgrupp för personer som letade efter en medförälder eller en donator. Där skickade hon med en bild på sig själv och en kort text om vem hon var och vad hon sökte för typ av medförälder.

Efter några få nitlotter har hon träffat en person som känns lämplig att vara förälder tillsammans med. Under andra träffen började de diskutera föräldraskap utifrån listor om viktiga saker att diskutera kring barn och uppfostran.

– Det kunde vara frågor som ”vilken religion ska barnet tillhöra?” eller ”vad tänker ni om bestraffning och belöning?”. Det var verkligen alla möjliga frågor och ett bra sätt att lära känna varandra på.

Att komma fram till beslutet att Linnea skulle skaffa barn på det här sättet var en process. När alla runt omkring henne började gå in i sina tvåsamheter och skaffa barn väcktes en stress i henne.

– Jag blev nog lite tagen på sängen av att alla verkligen gick in i sina tvåsamheter för jag tänkte att fler runt mig skulle välja en annan väg. Jag kände mig plötsligt väldigt ensam i att vara singel och vilja ha barn.

Efter ett tag började hon närma sig tanken på att separera en kärleksrelation med familjebildning. Just hon behövde inte göra som alla andra, och hon kände sig lättad.

Att skaffa barn på egen hand var aldrig något alternativ för Linnea. Hon har tidigare varit sjukskriven för utmattning och har inte tänkt att hon skulle orka bära ansvaret för ett barn själv.

Tanken är att Linnea och hennes medförälder samt barn kommer att bli som en familj.

– Men för mig är inte begreppet ”familj” särskilt heligt, utan något jag också kan känna med vänner.

Cilla Holm är samtalsterapeut och har podden ”Jag vill ha barn” som tar upp barnlängtan och icke-normativa sätt att bilda familj på. Hon tror att medföräldraskap blivit vanligare, men säger att normen med två föräldrar som är tillsammans och får barn fortfarande är stark.

– Jag tror att det för många känns otroligt utanför boxen att göra på något annat sätt.

I sin podd intervjuar Cilla Holm flera personer som bildat familj genom medföräldraskap och hon har även mött många i samma sits i sitt terapirum.

Svårt lämna ifrån sig sitt barn

För dem som familjeformen inte funkat för har hon sett vissa vanliga problem som återkommit. Exempelvis då de blivande föräldrarna haft en annan syn på hur de ska vara som föräldrar inför föräldraskapet än vad som sedan efterlevs.

– Ett annat vanligt problem kan vara om överenskommelsen varit att mamman ska börja lämna ifrån sig barnet på deltid. För många kvinnor kan det bli väldigt jobbigt att vara utan sina barn när de är små eller ammar.

Generellt behövs det också mer forskning och kunskap om barnens perspektiv tror Cilla Holm.

Sedan finns den juridiska aspekten. I Sverige går det bara att ha två vårdnadshavare till ett barn, vilket kan göra att en förälder, om man är fler än två, blir utan rättigheter och skyldigheter.

Cilla Holm nämner även en fördel med familjeformen: är det fler än två föräldrar erbjuds mer avlastning och närvarande föräldrar.

– När medföräldraskap funkar bra kan det vara fantastiskt, det finns flera fina exempel. Men medföräldraskap ska inte bullas in med rosa skimmer, det kan vara tufft också.