Johanna Hennberg är 29 år och har lidit av psykisk ohälsa så länge hon kan minnas. Nu jobbar hon med att föreläsa om ämnet. Hon är inte överraskad över siffrorna i Unicefs rapport. Under hela hennes skoltid var det ingen som fångade upp henne, trots att saker inte stod rätt till.
– Jag var väldigt högpresterande i skolan och det maskerade alla mina svårigheter. Jag brukar prata om att man kan vara bäst i skolan men ändå må sämst, jag försöker skapa reflektioner och sprida kunskap.
Hjälp att bryta tystnaden
Hon tror inte att användandet av sociala medier är en stor bidragande faktor till ungas psykiska ohälsa. Snarare tvärtom. Sociala medier kan användas som ett verktyg till att prata om psykisk ohälsa och för att hjälpa unga till att våga bryta tystnaden, menar hon. Johannas plattform är Instagram. Förutom informativa inlägg om diagnoser och tips brukar hon också använda sig av humor och memes. Många unga hör av sig till henne och skickar personliga meddelanden om hur de relaterar och berättar att de inte känner sig lika ensamma längre, vilket får Johanna att fortsätta.
– En av de viktigaste sakerna för yngre personer är gemenskap. Det här med att känna att man inte är den enda i hela världen som mår så här. Bara att veta någon annan har det och ett namn, kan vara väldigt befriande. Jag vill att folk ska ta åt sig av det jag pratar om, för det hade jag själv behövt tidigare.
”Tiktok kan vara befriande”
Felicia Rinke är 20 år och har närmare 200 000 följare på appen Tiktok. Hon har kämpat med bland annat depression och posttraumatisk stress. På bara ett halvår har hon lyckats nå ut till unga i liknande situation. På sociala medier kan man finna inkludering, acceptans och vänner i samma situation, förklarar hon.
– Det kan vara svårt att prata med någon som är i ens närhet. Jag kände att det gick att vara anonym även om man visste vem jag var. Det var inte så att jag behövde stå framför mina föräldrar och säga: Så här mår jag. Det var mycket som jag pratade om på Tiktok som jag inte pratade om med någon annan tidigare.
Sprider kunskap med videor
Felicia Rinke har kämpat med psykisk ohälsa under flera år och tycker sig märka att det råder stor kunskapsbrist hos unga. Hon använder sin kanal genom att göra videor och försöker sprida insikt. Hennes önskan är att man inte ska vara rädd för människor som lider av psykisk ohälsa.
– I populärkulturen framställs schizofreni oftast som farliga människor. Därför pratar jag om olika tillstånd och diagnoser och har på det sättet hittat min bästa vän, som bor i USA och som har schizofreni.
Även den personen gör videos på Tiktok om sin psykossjukdom. Felicia berättar att hon var ensam när hon började, men att hon känner sig starkare nu och har hittat gemenskap och sammanhang världen över.
Känner du dig starkare idag?
– Ja, det gör jag. Det är för att jag inser att det finns andra människor som är som jag, man är aldrig ensam. Om man känner sig ensam tycker jag att sociala medier är ett fantastiskt sätt att få kontakt med människor, säger Felicia.
Både Johanna och Felicia menar att sociala medier kan vara en port för att bryta stigmat om psykisk ohälsa, och att det ibland kan vara lättare att vända sig till främlingar än till ens psykolog.
Felicia Rinke beskriver det som att hon nästan kunde skapa en annan version av sig själv på Tiktok. För Johanna Hennberg blev Instagram ett certifikat på att det faktiskt inte var henne det var fel på, utan systemet som inte såg henne. Genom en hashtag om misofoni, alltså starkt obehag vid specifika ljud – insåg hon hur ensam hon inte var längre. Båda tror att sociala medier kan ge en inblick i vad samhället behöver för att förstå ungas psykiska mående.
– För tio år sedan pratade man inte som sånt här. Då kanske man la upp ett inlägg om att man åt sushi. Nu är det mycket lättare, sociala medier är ett väldigt smart sätt att få folk att börja prata. Det har blivit mer normaliserat att våga prata om allvarliga saker i min generation, säger Johanna Hennberg.
I rapporten framkommer det att det finns samband med en omfattande medieanvändning och nedsatt psykisk välbefinnande hos barn som är mellan 13–18 år. Det är en större andel flickor som uppger mer besvär än pojkar. Särskilt i 18-årsåldern ökar flickornas psykiska ohälsa. Enligt Yvonne Andersson, som är utredare på Statens medieråd, är det svårt att se en tydlig orsak, men att sättet man använder sig av sociala medier spelar en stor roll. I vissa fall kan sociala medier användas som ett verktyg till att må bättre.
– När man mår dåligt så hittar man på olika sätt att hantera den psykiska ohälsan. Då kan sociala medier mycket väl vara ett sådant verktyg. Det kan vara funktionellt och har man tur så hamnar man i goda sällskap.
Viktigt med föräldrakontakt
Men sociala medier kan också leda till en självförstärkande process som kan bli destruktiv. Pressen att jämföra sig med andra kan vara en spridare av psykisk ohälsa hos unga.
– Det finns alltid någon som är rikare, snyggare, mer vältränad, har snyggare pojkvän. Det där kan tyvärr bli en negativ spiral, säger Yvonne.
Föräldrar har en viktig roll i att se varningssignaler, menar hon. Enligt rapporten från Statens medieråd mår barn som ofta pratar med sina föräldrar om sin dag och hur den har varit betydligt bättre. Föräldrakontakten fungerar som en skyddsfaktor – det finns en tydlig skillnad mellan de som sällan pratar med sina föräldrar om sin dag och de som inte gör det.
Fråga om sociala medier
Yvonne Anderssons råd är att fråga ditt barn om vad de gör på sociala medier. Vilka typ av kontakter har de och vilka sajter är de på?
– Det inte handlar om att snoka, utan snarare att försöka vara genuint intresserad av vad det är för vänner som ens barn har på sociala medier.
Det är inte konstigare än att man är intresserad av vilka de umgås med i den fysiska verkligheten, menar Yvonne Andersson.
– För ungdomarna är vännerna man har på sociala medier ibland lika viktiga och verkliga som de på skolgården.
