Så sa Hans Bergström, som tillsammans med sin fru Barbara Bergström byggt upp skolkoncernen Internationella Engelska skolan i en intervju med Dagens Industri. Tidigare har de uttalat sig om att drivkraften för deras företagande inte är vinsten: ”Vårt entreprenörskap i välfärden är idéburet”, skrev Barbara Bergström tillsammans med en grupp välfärdsentreprenörer på DN Debatt 2016.
Guldkantad ”idealism”
Men Barbara Bergströms idealism är minst sagt guldkantad. 2012 toppade hon listan över Sveriges högsta inkomster. Hon tjänade då 691 miljoner kronor på att sälja delar av skolkoncernen till det amerikanska riskkapitalbolaget TA Associates.
Engelska skolan börsintroducerades 29 september 2016 och värderas idag till 2,85 miljarder kronor. Barbara Bergström äger fortfarande 19 procent av aktierna i koncernen, motsvarande ett värde på 530 miljoner kronor. Och förra året tog hon emot en aktieutdelning 8,8 miljoner kronor via sitt eget bolag.
Inblandadei kontroverser
Barbara Bergström och ledningen för IES har också varit inblandande i en rad kontroverser. Företaget blev anmälda efter att ha gett elever betyg från årskurs 6 innan det var tillåtet i Sverige.
Dessutom har företaget gått till domstol för att överklaga sin tilldelade skolpeng, man ville ha mer pengar. Koncernen har också anklagats för att ta emot miljonbelopp i bidrag för läxhjälp samtidigt som man delar ut vinst till sina ägare.
När Stockholm stad 2015 gjorde en storsatsning för att höja lärarlönerna fick Engelska skolan miljontals kronor i höjd skolpeng. Men lönerna höjdes aldrig. ”Friskolelärare snuvade på höjd lön” löd rubriken i P4 Stockholms artikel.
Oroas inte
I intervjun i DI gjorde båda makarna Bergström klart att de inte oroar sig för regeringens förslag om vinstbegränsning hos vissa privata välfärdsbolag. Samtidigt menar de att vänstern inte är ute efter just vinsten utan det man kallar ”företagandet som verksamhetsform”.
Men Claes Hemberg, aktieanalytiker och före detta ekonom på nätbanken Avanza, menar att det inte finns någon klar relation mellan vinst och kvalitet när det gäller skolverksamhet eftersom skolorna har så olika förutsättningen. Han menar att retoriken från Hans Bergström vittnar om en syn på att alla försök att reglera en marknad ses som kommunism inom vissa delar av näringslivet.
– Vi kommer att få höra den här retoriken från företagare då och då som inte vill erkänna att marknaden inte fungerar. Det finns ingen perfekt marknad på skolområdet, säger Claes Hemberg.
Samtidigt är vinsten som plockas ut inte det viktigaste måttet på vilka värden som skapas i bolagen, snarare är det hur mycket pengar som ägarna får när det väl säljer sina aktier, menar han.
Starka reaktioner
Reaktionerna på uttalandet har varit starka, och ibland skämtsamma. Men Ali Esbati (V) varnar för att se för lättsinnigt på det extrema ordvalet kommunistvälde.
– Man kan skratta åt det för att det är en så särpräglad och surrealistisk världsbild, men man måste betänka att det är så den ideologiska propagandan för att försvara möjligheten att föra över mycket stora pengar från det offentliga till privata vinster ser ut, säger han.
Han påpekar också att Hans Bergström varit involverad i försöken att få SD att lämna motståndet mot vinstbegränsningen som ett led i att ge borgerligheten ett regeringsunderlag:
– Det finns stora pengar bakom de intressena, och extrema uttalanden är till för att vrida debatten. Det är mycket stora pengar det handlar om. Då blir det inte ett problem att ta in ett stöd från högerpopulistiska strömningar, utan en möjlighet. Det är illavarslande i sig, säger han
