De tar reda på vad du är villig att göra för miljön

Göra en förändring

I Umeå, tillsammans med tre andra europeiska städer, pågår forskningsprojektet Hope. Det går ut på att människor från minst 75 slumpvis utvalda hushåll i varje stad får svara på frågor kring vilken mat de köper, vilka prylar de konsumerar, hur de reser och hur energiförbrukningen i deras hem ser ut. Utifrån sina svar får de göra 30 val. Vad kan de tänka sig att ändra på för att minska koldioxidutsläppen med hälften? Sedan får de göra nya val utifrån kriteriet att de är tvungna att göra en förändring.

Målet är att se hur långt man kommer med frivilliga val och vad människor väljer om de måste.

– Vi som konsumenter kan påverka mycket. Många vill engagera sig, men känner att de vill veta vad som egentligen spelar roll och därmed få bättre förutsättningar att lyckas, säger Maria Nilsson, forskare vid Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet.

Deltagarna får en helhetsbild av sin konsumtion och kan laborera med den för att nå målet. Om det visar sig att någon kan minska sina utsläpp genom att äta mer vegetarisk kost så kräver det inte att personen helt och hållet blir vegetarian.

– Det kan funka att äta blandkost. Eller köpa ekologiskt ibland, i stället för att aldrig göra det. Vi måste fundera över vad vi mäktar med att ändra, se det som en process. För en familj som är med i projektet var resor till ett annat europeiskt land väldigt viktiga då släkten fanns där. Då fick resorna vara kvar genom att de ändrade på annat, förklarar Maria Nilsson.

Ännu en aspekt är den ekonomiska, för ofta innebär ett klimatsmartare liv också mer pengar i plånboken. En miljövänligare bil eller att byta fönster på huset är en investering för klimatet, men också för en själv vilket kan vara ett incitament till att förändra sin vardag för somliga.

Syftet med Hope-projektet är att konkretisera vilka förändringar människor är villiga att göra och  presentera detta för beslutsfattare. Projektet kommer också att lyfta fram vad som skiljer hushållens åsikter från de politiska beslut som har tagits.

– Det är viktigt att politiker och andra beslutsfattare får forskningsbaserad information om hur de kan hjälpa till, där människor tycker att det är svårt att uppnå målen. Ett exempel kan vara att avstå bil eller flyg som transportmedel där vi bor. Alternativ behöver tas fram om vi människor ska kunna minska på den sortens resande. Det som folk tycker är svårt att ändra på, men som ändå behövs för att uppnå målen, gör politikerna klokt i att stötta, säger Maria Nilsson.

FN:s klimatavtal

Sedan klimatmötet i Paris har 85 länder skrivit under FN:s klimatavtal om att minska sina koldioxidutsläpp, och det har trätt i kraft. Den 7–18 november är det dags för COP 22 i Marocko – ett klimatmöte där avtalet i Paris ska ligga till grund för fortsatt arbete för hur man ska nå temperaturmålen.

Till våren väntar djupintervjuer med deltagarna i Hope-projektet och nästa höst vet forskarna vad som skiljer människors förändringsvilja från de politiska beslut som tas. Alltså hur vi i praktiken ska lyckas halvera vårt klimatavtryck och nå FN:s och EU:s klimatmål.