– Det här är inget som är nytt för oss. Det handlar framför allt det om att vi vill ha friskare medarbetare. Den stora anledningen till att medarbetare inte stannar hemma och tillfrisknar i hemmet är det ekonomiska tappet. Det blir kontraproduktivt om man går till jobbet fast man är sjuk, för att man känner stress och att man förlorar ekonomiskt, och kanske smittar sina kollegor. Vi vill att man ska tillfriskna snabbare och man ska göra det i hemmets lugna vrå, säger hon.
Den 1 oktober återinfördes karensavdraget i Sverige, efter att ha tagits bort tillfälligt under pandemin. Det finns ingen statistik på hur många som blivit sjuka och fått avdrag på lönen sedan dess. Men som jämförelse ansökte drygt 138 700 personer om ersättning för karens den sista veckan i september i år, det vill säga den sista veckan som pengarna gick att söka. Det var det högsta veckosnittet på hela året.
Motiveringen till att avdraget ska finnas har bland annat varit att behövs en ”självrisk”, så att anställda inte sjukskriver sig av lättja. Men på Läkare utan gränser har slopandet av karensdagen inte lett till högre korttidssjukfrånvaro än jämförbara arbetsgivare. Jennifer Sannebro Humphries tror att organisationen till och med har tjänat på att slopa karensdagen.
– Den stora risken när man biter ihop och kommer till jobbet fast man är sjuk är att man smittar andra. Och även om en person har lätta symptom så kan den smitta någon annan som får svårare symptom och blir borta längre, säger hon.
Ändring kan bli kortvarig
I dag berörs 145 anställda av reglerna.
– Det har blivit en självklarhet för oss att erbjuda det här, och jag tror att det uppskattas. Det går ju väldigt mycket i linje med den organisation vi vill vara med fokus på självledarskap och tillit. Vi vill investera i våra medarbetares hälsa, säger hon.
Sverige är i dag det enda nordiska landet som har karensavdrag. Kenneth Nelson är professor i sociologi vid Stockholms universitet och forskar om välfärdsystem. Han säger att det är svårt att svara på varför Sverige skiljer ut sig från grannländerna.
– Men det är klart att man prioriterar olika. Jag vet inte hur diskussionerna har varit i andra länder, men i Sverige har det varit en väldig omfattande diskussion om översjukskrivningar och man har stramat åt sjukförsäkringen på många sätt. Det här är ett av många sätt, säger han.
Kan Sverige fortsätta att vara det enda nordiska land som har karensavdrag?
– Ja det kan vi nog vara. Den tidigare borgerliga regeringen var inte rädda för att skära ner i socialförsäkringen och jag tror inte att de sneglar så mycket på andra länder. Jag vet inte, men jag kan tänka mig att om vi får ett regeringsskifte om ett år så kommer man att börja strama åt försäkringen igen. Så även om den nuvarande regeringen skulle lyckas få igenom att man tar bort avdraget för vissa yrken så kan jag tänka mig att det blir ganska kortvarigt, säger han.
Uredning kan dröja
Röster inom Socialdemokraterna har under pandemin höjts för att slopa avdraget i olika former. I budgetsatsningen som presenterades i september gick regeringen ut med att en utredning skulle tillsättas för att se över behovet av att ändra i karensavdraget, exempelvis för personer som jobbar inom vård och omsorg. Och på partikongressen i början av november beslutades, efter påtryckningar från medlemmar och LO, att regelverket ska utredas skyndsamt. Partiet vill att riskerna för inkomstbortfall under sjukdom ska bäras på ett mer solidariskt sätt, skriver Svenska Dagbladet.
Men enligt Hanna Kretz, pressekreterare hos socialförsäkringsminister Ardalan Shekarabi kan utredningen dröja.
– Den av aviserad men inte tillsatt. Vi är en övergångsregering och det finns begränsningar, säger hon.
Jennifer Sannebro Humphries på Läkare utan gränser tycker att fler arbetsgivare borde ta steget och slopa karensavdraget.
– Jag tror definitivt att de skulle tjäna på det. Och jag tycker att det är lite av en självklarhet att ta bort det. Att människor biter ihop och går till jobbet fast de är sjuka kan få effekt på långtidssjukskrivningar, tror jag. Man ska vara hemma när man är sjuk och inte smitta ner andra.