– Ett medelstort revir var 1 000 kvadratkilometer för tio år sedan men så stora revir får inte plats längre, säger Camilla Wikenros, vargforskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och projektledare för ”Grensevilt” i Sverige.
– Vi kommer bland annat att undersöka om vargarna inom ett revir fortfarande fäller omkring 120 älgar per år och hur revirstorlekarna har förändrats nu när det finns fler vargar än för tio år sedan, fortsätter hon.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Kartlägga älgarnas vandringar
Just nu väntar forskarna på att gps-sändarna ska levereras från Tyskland. Planerna är att ett tiotal vargar och 35 älgar ska förses med sändare i vinter, som gör att forskarna kan följa hur de rör sig i gränslandet.
– Vi vill kartlägga älgarnas vandringar i området, hur de flyttar sig mellan vinter- och sommar-bete och hur vargen och det möjliga jaktuttaget påverkas av älgens vandringar, säger Camilla Wikenros.
Att bruka skogen är en del av kulturarvet i området och därför är det viktigt att betesskadorna från älg på tall inte blir för kraftiga. Skogstyrelsen i Sverige gick tidigare i år ut och krävde att jägarna skulle öka avskjutningen av älg för att minska skadorna. En vuxen älg äter i genomsnitt 15 kilo kvist per dag så älgen har stor påverkan och då särskilt på tallbeståndet.
Ökade betesskador
Just att undersöka hur skogsbruket i det inre Skandinavien påverkas av vargens återkomst är ett av projektets huvudmål. Om förekomsten av varg i ett område gör att älgarna tillbringar mindre tid där än i angränsande områden med mindre varg ökar antagligen betesskadorna där, menar Camilla Wikenros.
En annan del av kulturarvet i området är jakt. Det finns i nuläget stora kunskapsluckor kring vad som ligger bakom att antalet skjutna älgar har minskat så kraftigt i till exempel Värmland.
– Vi ser ett stort behov av ny kunskap i just gränslandet mellan Sverige och Norge. Viltet bryr sig inte om landgränserna och att ta fram underlag för en gränsöverskridande flerartsförvaltning av älg, varg och järv är det övergripande målet med projektet, säger Camilla Wikenros.
Förutom kulturarvet ska projektet undersöka hur naturarvet utvecklas i det inre Skandinavien. Med naturarvet menas det som inte har med människan att göra. Och ett stort rovdjur som liksom vargen har återkommit till skogslandskapet är järven. Just när det gäller järv är Sverige och Norge jämte Finland och Ryssland de enda länder i Europa där järven inte har blivit utrotad. Även här har jakten tidigare varit hård och järven trängdes upp till kalfjället men har på senare tid återkommit till skogslandskapet i det inre Skandinavien. Projektet ska bland annat undersöka hur järven påverkar älgstammen direkt eller indirekt.
– Vi vill få mer kunskap om samspelet mellan järv, varg och älg, säger Jens Person som är järvforskare på Grimsö forskningsstation.
Förses med gps-sändare
En möjlig orsak till att järven har kommit tillbaka till skogslandskapet kan vara vargens återkomst. Järven är en asätare som gärna kalasar på älgkadaver som vargarna fällt. Om vargarna i områden där det finns järv måste jaga oftare på grund av att järven gör att den fällda älgen fortare konsumeras, är en sak som projektet ska undersöka.
– Även om järven inte själv klarar av att fälla vuxna älgar så kan den indirekt påverka hur älgstammen utvecklas genom att öka predationstrycket från varg, säger Jens Persson.
– Vi vill veta mer om hur det kommer sig att järven återetablerar sig i skogslandskapet. Lyckas den bättre i områden där det finns varg? Och vad lever järven av i områden utan vargförekomst?
För att kunna följa järvens rörelsemönster i området kommer cirka tio stycken att förses med gps-sändare denna vinter. Till skillnad från varg och älg som fångas och sändarförses med hjälp av helikopter får de nattaktiva järvarna sina sändare efter att ha blivit fångade i fällor.
– Vi har ett antal järvfällor med larm utplacerade som vi åker ut till när larmet går. Men skulle vi få syn på en järv från helikoptern när vi är ute för att märka varg och älg så kan vi söva den också, säger Jens Persson.
