De satsar på Klockaretorpet

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

– Och för en gång skull samlar vi alla aktörer under samma tak. Alltså kan en person komma till skolor och arbetsplatser och informera om alla olika aktiviteter och grupper som föreningarna här har att erbjuda, förklarar Kent Tjäder från Kis. 

Han syftar på det samarbete som pågår mellan Kis och Studiefrämjandet, och som i första hand går ut på samverkan mellan föreningar i området. 

– Genom att samverka så här kan vi få till mer långsiktiga samarbeten och möten, säger Anna Ahlstedt, samordnare på Studiefrämjandet. 

Kis och Studiefrämjandet har fått ekonomiskt stöd från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) för att under en projektperiod på tre år få igång mötesplatser för demokrati och delaktighet i Klockaretorpet, och det är i detta center som samordningen av aktiviteter sker. 

Olika typer av verksamhet

Men centret är också till för andra former av organisering. Här kan till exempel invandrarföräldrar få information om hur det är att vara förälder i Sverige, eller hur olika myndigheter fungerar. Det är också till för att stötta personer som vill dra igång olika typer av verksamheter.  

– Det kan vara ett gäng pensionärer som vill lära sig hur de ska hantera den nya digitala världen till exempel, säger Anna Linde från Studiefrämjandet. 

Sedan projektet startade i höstas har bland annat Jinos förening kommit igång. De flesta i föreningen kommer från Somalia, men vem som helst är välkommen att delta i deras aktiviteter. 

– Vi har olika aktiviteter för alla åldersgrupper, från barn till vuxna. Vi erbjuder även läxläsning till de minsta barnen, då många av föräldrarna inte kan svenska så bra, har svårt med matten och lite tid, berättar Angelica Larsson som är aktiv i Jinos. 

Hon håller bland annat i föreningens tjejgrupp. Tillsammans ordnar de filmkvällar, fester och framöver hoppas hon att de ska kunna resa till Kolmården och andra ställen. 

– För många föräldrar är det svårt att ordna aktiviteter för barnen. Vissa kvinnor är ensamstående och har sex barn och svårt med ekonomin till exempel. Då stöttar vi, berättar Angelica Larsson.  

De muslimska tjejerna går inte så ofta till fritidsgårdarna själva, säger Angelica Larsson, men eftersom många föräldrar känner henne och då hon även pratar somaliska så blir det lättare för dem att släppa iväg döttrarna till tjejgruppen på aktiviteter. 

– Vi kommer att försöka starta grupper för vuxna kvinnor också, så att de får större medvetenhet om vad samhället här kan erbjuda och vilka aktiviteter det finns, säger Angelica Larsson. 

För henne är den stora drivkraften att få deltagarna att känna att de har en plats i samhället och att de kan känna sig trygga. 

Naturvårdsprojekt

Genom samarbete med Naturskyddsföreningen och fritidsgårdarna arbetas det också för att få ut barn och unga i naturen. 

 – I andra kulturer ses skogen ofta som farlig och barnen får inte leka där. Genom att ordna olika aktiviteter försöker vi bryta det mönstret, säger Marie Andersson från Studiefrämjandet, som bland annat arbetar med ett lokalt naturvårdsprojekt för unga och nysvenskar. 

Mycket av arbetet handlar om att bygga upp förtroende både bland barnen och de vuxna och på så sätt öka trivseln, men även känslan av ansvar för området. 

– Genom att mötas naturligt och lära känna varandra så känner man också en möjlighet att påverka i det lilla. Förhoppningsvis leder det till ett lugnare område, säger Anna Linde.