BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Men med facit i hand är det fortfarande de rika som gynnas mest.
På listan över de kommuner som är flitigast att utnyttja Rut-avdraget ligger fem välbeställda Stockholmskommuner bland de elva första i landet.
Koppling till inkomst
I Danderyd, med en medelinkomst på 520 000 kronor om året, utnyttjade 19,7 procent av invånarna Rut-avdraget förra året. I andra rika kommuner som Lidingö, Täby, Vaxholm och Nacka använde mellan 12 och 15 procent av de boende Rut-avdraget.
– När man har sett tidigare utvärderingar av Rut-avdraget så har det funnits en tydlig koppling mellan inkomst och Rut-användande. Danderydsborna har ju högst disponibel inkomst så då är det inte konstigt att vi ligger i topp i den här listan, säger Olle Reichenberg, (M), kommunstyrelsens ordförande i Danderyd.
På samma lista får man gå ända ner till plats 262 i riket för att hitta Södertälje, en kommun med 257 000 kronor i medelinkomst, där endast 4,1 procent av de boende använde sig av Rut-avdraget i fjol.
"Man vänder på slantarna"
– Jag är inte förvånad över de siffrorna. Det visar de sociala sammansättningarna i kommunerna och speglar befolkningen, säger Boel Godner (S), kommunstyrelsens ordförande i Södertälje.
Hon menar att det delvis kan bero på att folk i Södertälje inte har kunskaper om alla möjligheter som finns med Rut-avdraget. Men framför allt handlar det om inkomst.
– Många människor har inte råd att be om hjälp utifrån. Man vänder på slantarna. Man städar själv och gör sina egna reparationer. Men i Danderyd bor Sveriges rikaste, där har man råd att ta hjälp, säger Godner.
Skoputsning, gräsklippning, putsning av matsilver och strykning av kläder är några exempel på vad man får göra Rut-avdrag för. Är detta saker som Danderydsborna gör oftare än Södertäljeborna?
– Ja, har man en hög disponibel inkomst och dessutom jobbar mycket, då väljer man att prioritera det här för att få mer tid för familjen, menar Olle Reichenberg i Danderyd.
– I Södertälje gör man sådant själv. Det är stora sociala skillnader, säger Boel Godner i Södertälje.
Olle Reichenberg lyfter fram att Rut-avdraget är en bra åtgärd mot svartarbeten och vill hellre se siffror på hur mycket den svarta sektorn har minskat efter att Rut och Rot infördes.
– Jag tycker att man ska få upp avdragsnivåerna till hur det såg ut förut, innan den här justeringen. Sedan ska man få in fler tjänster, som läxläsning igen till exempel. Det kan vara bra för att underlätta som instegsjobb för nyanlända, som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.
Han tycker att resonemanget om att göra Rut-avdraget mer jämställt är svårt att förstå.
– Om man gör Rut-avdrag betalar man ju skatt. Och skatteinkomster gynnar ju oss alla. Ju fler som använder de här tjänsterna desto fler gynnas av det. Det är fel att lägga den typen av sociala dimensioner i det här. Man ska vara glada över att folk betalar skatt, säger Olle Reichenberg.
Ingen prioriterad fråga
Boel Godner är tveksam till hur det fungerar i dag.
– Jag tycker att läxläsning och annat som tillhör det offentliga välfärdsuppdraget ska vara kvar inom skolan och samhället. I övrigt har jag inte så många synpunkter. Så länge det leder till arbete och att fler svarta jobb blir vita så är det väl bra. Men för mig är Rut ingen prioriterad fråga. Det är rika människor som har råd att använda det.
Hon menar att lösningen för att utjämna användandet av Rut-avdraget ligger i ett mer jämställt samhälle.
– Ett jämlikare Sverige, där lägstanivån är högre och skillnaderna mindre mellan människors ekonomi och livsstil. Det är lösningen på väldigt många problem i vårt samhälle, inklusive användandet av Rut-avdraget, säger Boel Godner.
