De resistenta bakterierna är ett världsproblem

De antibiotikaresistenta bakterierna blir allt fler och medför att infektioner vi tidigare kunde behandla med antibiotika nu kan skörda liv. Infektionssjukdomar toppar återigen Världshälsoorganisationens (WHO) lista över världsproblem.

Tidigare i veckan presenterades den internationella expertpanel som med en budget om cirka 6 miljoner kronor ska ta fram förslag på hur forskningen efter ny, effektiv antibiotika ska kunna genomföras. En viktig grundbult är att minska spridningen av antibiotikaresistensen, menar Olov Aspevall, överläkare på Folkhälsomyndigheten.

– Generellt kan man se till att försöka förebygga smittspridningen av infektioner så mycket som möjligt så att även behovet av antibiotika minskar. Om smittspridningen minskar gör även spridningen av resistenta bakterier det, och ju mer antibiotika som används desto större är risken för att resistens uppstår.

Tidigare sjuka värst drabbade

De som främst drabbas av antibiotikaresistens är svårt sjuka patienter som redan behandlas med antibiotika, eftersom de på grund av behandlingen lättare smittas av resistenta bakterier. Olov Aspevall menar att resistensen hänger mycket ihop med sjukhusens resurser, tillgången till enkelrum och hygienrutiner. Ytterligare ett stort problem för forskningen om antibiotikaresistens är att olika delar av världen har olika data på hur antibiotikaanvändningen samt förekomsten av resistenta bakterier ser ut.

Hur kan det globala samarbetet förbättras?

– Genom att komma överens om olika standarder om hur data samlas in till exempel, vilket är ett projekt som pågår nu. Det är främst förekomsten av resistenta bakterier som diskuteras, men även användningen av antibiotika är viktig att ha data över. I många länder finns det inget receptkrav för att köpa antibiotika, och då är det svårt att få data över hur användningen ser ut, men det är väldigt viktig information att få in.

I dagsläget tittar forskare både på olika möjligheter att ändra på den antibiotika vi redan har och att hitta nya antibiotika. Forskningen försöker hitta nya ämnen som är effektiva mot bakterierna.

– Då tittar man på bakteriernas fysiologi – hur de fungerar och hur mekanismerna som bildar protein och membran ser ut. Det gäller då att hitta sådana mekanismer som antibiotikan kan slå emot samtidigt som det inte får finnas liknande mekanismer hos mänskliga celler, eftersom dessa då kan skadas, säger han. Även snabbare diagnostik är viktigt att titta på.

– Kan man minska tiden till diagnos skulle det vara en stor hjälp på vägen. Att ta fram metoder som på ett säkert sätt kan skilja infektioner som behöver behandlas med antibiotika från de som inte kräver antibiotikabehandling är också en viktig målsättning.