649. Så många björnar får enligt beslut från Länsstyrelsen skjutas under jakten som inleds den 21 augusti. Det är alldeles för många, tycker Svenska Rovdjursföreningen, som överklagade saken till Förvaltningsrätten. Föreningen förlorade, men hoppas på en dom från Högsta Förvaltningsdomstolen angående ett likadant mål från 2022, som skulle kunna fungera som prejudikat.
– Det vi vänder oss mot är grundsynen på björnen i Sverige, som är heltokig, säger Magnus Orrebrandt, ordförande i Svenska Rovdjursföreningen.
Han berättar om hur hans fru en gång ringde ett jaktföretag och låtsades att hon skulle ge sin man en jaktresa på björn i 50-årspresent. Företaget erbjöd en paketresa på en vecka: jakt, support, mat och boende för 250 000 kronor.
– På samma sätt som man åker till Afrika och skjuter lejon, så kommer det utländska och svenska turister och skjuter björn i Sverige. Det är helt absurt, det handlar inte om viltvård, det är ren och skär troféjakt. Jaktföretag tjänar pengar på att jaga björn – istället för att man låter dem leva, och gemene man kan åka och titta på dem. Och det här beror på att det är jägarna som styr.
Överrepresenterat intresse
Som argument mot Länsstyrelsens beslut, anger Svenska Rovdjursföreningen EU:s art- och habitatdirektiv. Enligt detta ska stora rovdjur vara strikt skyddade. De får inte skjutas enbart för att minska populationen – vilket nu sker, enligt föreningen.
Olov Hallquist är viltchef på länsstyrelsen i Jämtlands län, som har gett tillåtelse att skjuta 185 björnar. Han anser inte att björnjakten i länet är till för att minska populationen.
– Syftet är att minska skadorna för rennäringen. Länsstyrelsen i Jämtland har gjort beräkningar som bygger på ett strikt skydd av artbeståndet, säger han.
Men eftersom björnstammen inte har inventerats nationellt sedan 2017, finns en stor osäkerhet kring hur många djur som faktiskt finns i Sverige, anser Svenska Rovdjursföreningen. Och tillräcklig hänsyn tas inte till sådana osäkerheter i de viltförvaltningsdelegationer som finns i varje länsstyrelse, säger Magnus Orrebrandt.
– På papperet ser det ut som att de representerar svenska samhället: de består av någon från Jägarförbundet, någon från LRF, någon från skogsnäringen, någon från naturintresset och representanter från politiska partier.
Problemet, menar Magnus Orrebrandt, är att alla utom naturintresset sätter jägare på platserna de har till sitt förfogande. Och då röstas minimital igenom när delegationerna ska besluta om storleken på olika artbestånd.
Intäkter till landsbygden
Svenska Rovdjursföreningen är inte helt emot att björnar dödas. För till exempel skyddsjakt kan vara legitimt, anser de.
– Men vi tror att man måste se björnen ur ett helhetsperspektiv. Sverige är fantastiskt som turistland, men det skulle ju vara ännu mer spännande om man hade möjlighet att se en björn, till exempel. Det skulle kunna dra in massor av intäkter till folk ute på landsbygden.
