Så tycks många svenska politiker och andra namn i offentligheten tycka efter att Sverige och Turkiet i måndags kom överens om sitt avtal i Vilnius, som gjort att president Recep Tayyip Erdogan till sist har godkänt ett svenskt Natomedlemskap. Även om Turkiets och Ungerns parlament först formellt måste godkänna saken bedöms detta vara klart inom kort. 

Natomedlemskapet innebär omfattande förändringar. Den främsta är bättre säkerhetsgarantier för det svenska samhället i en orolig tid, säger vurmarna. 

Men processen för att nå ända fram har tvärtom gjort att en grupp i det svenska samhället känt sig mycket mer osäkra – och den nya överenskommelsen med Turkiet har ökat detta ytterligare. 

– Ja herregud, herregud, det är många som redan hört av sig och varit oroliga. Vad är det som händer, hur ska vi gå till väga? Så frågar de, säger Ridvan Altun.

”Smutsig överenskommelse”

Ridvan Altun ansvarar för det diplomatiska arbetet vid NCDK, som är Sveriges största kurdiska organisation. Han lade sig för att sova först vid halv fem på morgonen efter att beskedet om Natomedlemskapet hade kommit. Fram till dess satt han som klistrad och läste reaktioner och pratade med andra kurder.

– Det här är en smutsig överenskommelse. Vart är Sverige på väg när man gått i avtal med ett land som har ett sådant bagage? Som ligger i krig mot kurder, mot kvinnor, mot de som inte tänker som de gör?

Dagens ETC har tidigare rapporterat om hur kurder i Sverige varit den främsta måltavlan för Erdogans krav under Natoprocessen, och även har väckt ett fördjupat intresse hos svenska myndigheter under samma tid. I juni 2022 undertecknade S-regeringen och Turkiet ett första avtal under Natotoppmötet i Madrid, där Sverige lovar att bekämpa terrorism och särskilt rikta udden mot den kurdiska PKK-rörelsen. Samt grupper som bedöms vara ”närstående eller inspirerade” av PKK. Turkiet har hängt ut NCDK som terrorister.

Terrorstämplade

Från augusti 2022 började svenska Säkerhetspolisen söka upp Ridvan Altun och andra höga företrädare för NCDK och ställa frågor om deras politiska åsikter om Turkiet och Natomedlemskapet, om organisationsstruktur och finansiering. I juni i år avslöjades det att Säpo i ett förundersökningsprotokoll beskrivit NCDK som en terroristorganisation. 

– Det var det här vi befarade. Att turkisk definition kommer råda i Sverige. Det är exakt det som man ser att de skriker om, säger Ridvan Altun.

Problemet, menar han, är att vilken regimkritiker som helst kan stämplas som terrorist i dagens Turkiet. Särskilt kurder. Tusentals kurder har fängslats på grund av terrorismanklagelser – men egentligen på politisk grund – under de senaste åren i Turkiet. Däribland den välkände ledaren för det prokurdiska oppositionspartiet HDP, Selahattin Demirtas. Europadomstolen har krävt att han ska friges och den förra S-regeringen krävde samma sak – bara några veckor innan de undertecknade Madridavtalet.

– Det här är paradoxalt. Å ena sidan säger man att Turkiet har gjort fel, men å andra sidan går man i avtal med Erdogan, så att man bidrar till förtrycket av kurder, säger Ridvan Altun.

 I det nya Vilniusavtalet lovar Sverige att fortsätta med sin terrorismbekämpning. Sverige ska även inrätta en ny samarbetsplattform med Turkiet för detta ändamål, som innebär att det ska etableras arbetsgrupper och ske årliga möten på ministernivå. Vid det första mötet ska Sverige även visa en ”roadmap” för hur vårt land ska fortsätta följa Madridavtalet.

”På kurdernas bekostnad”

Under det senaste året har ett stort antal kurder i Sverige börjat känna oro över vart utvecklingen är på väg. Det är för att det inte bara varit personer med en bevisad bakgrund i PKK som drabbats av den nya given. Erdogan har krävt att landsflyktiga turkiska medborgare som fått skydd i Sverige ska utlämnas. Flertalet av dem välkända skribenter och dissidenter. Istället har Sverige låtit utvisa flera asylsökande kurder – och regeringen Kristersson har sålt in dem som svar på de turkiska kraven om svensk terrorismbekämpning. 

Andra kurder i Turkiet nekas arbetstillstånd och får inte ens komma till Sverige, för att de eller deras arbetsgivare plötsligt stämplats som säkerhetshot. Det är incidenter som bildar en röd tråd.

– De flesta kurder har sökt sig till Sverige som en fristad. De har flytt från ett land som fängslat folk, stämplat och stigmatiserat folk. Nu är kurderna oroliga för att även Sverige går i det här spåret, när man ser sådana här incidenter, säger Ridvan Altun.

– Sverige har rätt att säkerställa sin säkerhet. Man här har man skrivit avtal med Turkiet på kurdernas bekostnad. Historien kommer beskriva det här som en skam för den svenska regeringen. 

Få pratar om kurderna

Znar Bozkurt är en av de kurder som känt sig ännu mer illa till mods efter det nya Turkietavtalet. Han uppmärksammades medialt i fjol sedan han låstes in i Migrationsverkets förvar och riskerade utvisning till Turkiet. På grund av att turkiska regeringslojala medier hängde ut honom som både homosexuell och som en PKK-terrorist bedömdes hotbilden mot honom öka, så att han fick ett tillfälligt uppehållstillstånd. Detta löper ut i mitten av augusti.

– Det är många som har ringt till mig. De säger att jag inte kan bli utvisad, men jag tror det eftersom Sverige och Turkiet har blivit bästa vänner nu. Så Sverige kommer skita i om man riskerar 25 års fängelse eller tortyr där borta. De kommer offra oss till Erdogan. 

Även om det inte kommer bli så här, har han och andra kurder helt enkelt blivit rädda för att Sverige anammat en sådan här syn som en del av sina avtal om terrorismbekämpning. Det är en konsekvens av Natoprocessen.

Znar Bozkurt uttrycker också besvikelse över att han knappt kunnat se några andra medier lyfta det här kurdiska perspektivet, efter att åtgärder mot dem varit så mycket i ropet under det senaste året.

– Borås Tidning har hört av sig. Men jag har inte kunnat se några andra prata om kurderna. Jag blir lite besviken och arg.