BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Nu blommar intresset. Det finns många föreningar som jobbar med detta och många kommuner är mycket intresserade av frågan, säger pressansvariga Anita Persson, som själv bor i kollektivhuset Färdknäppen i Stockholm.
”Får bra hyresgäster”
Ett kollektivhus är ett vanligt bostadshus med lägenheter. Men utöver det finns också gemensamma lokaler där de boende kan laga mat och äta tillsammans, pyssla med sin hobby och umgås. I Sverige finns drygt 50 kollektivhus – både med hyresrätter, kooperativ och bostadsrätter. Oftast har initiativet till husen kommit från olika intressegrupper, som sedan lämnat över förslaget till sin kommun.
– Kommunerna måste vara intresserade för att det ska bli av. Men om man är en kommun som vill ligga i framkant när det gäller miljö, då får man väldigt bra hyresgäster om man har kollektivhus. När vi flyttade in här så sade sopgubbarna att ”Herregud, ni äter ju ingen mat, ni dricker ju bara vin”. Allt matavfall blev återvunnet, säger Anita Persson.
En jämställd och miljöanpassad stad
De flesta gemenskapsboenden ligger söder om Dalälven – det finns faktiskt inte ett enda kollektivhus norr om Hudiksvall. I Umeå lämnade Vänsterpartiet in en motion under 2015 om att det kommunala bolaget AB Bostaden borde få i uppdrag att utreda möjligheten att bygga kollektivhus, samt att kommunen borde undersöka om det fanns mark för ändamålet. Motionen avslogs dock. Avdelningen för mark och exploatering skrev i sitt yttrande att det saknades konkreta förslag till kollektivhus och att det inte var aktuellt att låsa mark för särskilda boendeformer.
Gudrun Nordborg (V), som lade motionen, säger att hon är förvånad över att bara Vänsterpartiet och Liberalerna ville driva igenom den.
– Konceptet som Umeå har är ju att vara en jämställd och miljöanpassad stad, som också är mot segregation. På det sättet blir man brydd – varför passar inte kollektiva boenden?
Det finns fler som har funderat på bristen på gemenskapsboenden i Umeå. För två månader sedan drog eldsjälen Gun-Gerd Gäärd igång en studiecirkel på ABF om kollektivboende. När ETC Umeå besöker kvällens träff är diskussionen i full gång om vad man förväntar sig av ett kollektivhus och i vilken form som det skulle kunna drivas. Gruppen, som består av 16 deltagare i åldrarna 20–75 år, är eniga på flera punkter: man vill ha egna lägenheter, matlagningsmöjligheter tillsammans för den som så önskar, gemensam trädgård, kanske höns, men framför allt – det måste vara blandade åldrar.
– Jag vill absolut inte bo i ett äldreboende – det händer något med en människa som flyttar in på ett sådant. Jag vill bo med olika generationer, jag tycker att man ska leva ända tills man dör. Och jag tilltalas av att kunna göra saker tillsammans, i trädgården eller i köket, för då kan man känna gemenskap även om man man inte är så social och verbal, säger Birgit Fernlund bestämt.
Sara Karlsson, en annan av deltagarna i studiecirkeln, säger att det finns mycket med ett kollektivt boende som tilltalar henne:
– Det är egentligen världens enklaste idé att sälja in – det är miljö- och klimatmässigt smart att bo ihop och att odla ihop. Jag gillar att bo flera tillsammans – det är skönt att någon sitter i köket när man kommer hem. Men jag tror också att kollektivt boende är behäftat med en del fördomar.
Anita Persson på Kollektivhus.nu bekräftar den bilden, och hon gör det med en suck:
– Fördomarna hänger kvar. En del tror att det är som i filmen ”Tillsammans”. Vi har öppet hus en gång om året och får alltid samma frågor: ”Hur gör ni när ni blir osams?”, ”Ligger allihopa med varandra?” Man förstår inte att det finns en organisation bakom, och hur den fungerar.
Det finns dock kommuner som har rest sig över vanföreställningarna och jobbar med kollektivhus som en helt normal boendeform. I Göteborg finns flera gemenskapsboenden, som kommunen har byggt i samverkan med föreningen Bo-ihop. Just nu planerar kommunala Familjebostäder ett höghus med ekologisk profil på Kortedala torg med 50–60 lägenheter, ritat av White arkitekter.
– Göteborg ligger i framkant. Där har kommunen införlivat byggandet av olika typer av kollektivhus i sin beslutsordning. Så fort kommunen ska bygga, så involverar man kollektivhusgruppen – de erbjuds mark och kommunen vinnlägger sig om en dialog, säger Anita Persson.
I Umeå byggs just nu rekordmånga lägenheter. Under förra året blev drygt 1 300 nya bostäder färdiga, men några gemenskapsboenden syns inte till i statistiken. David Carlsson, vice vd för Balticgruppen – en av de största byggherrarna – säger till ETC Umeå att bolaget inte har funderat på kollektiva boendeformer. Däremot bygger man ett gemensamt spa för de exklusiva bostadsrätterna uppe på Utopia.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Men det är inte otänkbart att man tänker bredare längre fram, det ligger ju i tiden, säger David Carlsson.
På Arkitekthögskolan är intresset större. Efter att ABF-gruppen hade kontaktat skolan, så tänker tre arkitektstudenter inleda ett samarbete.
– Vi ser ett stort värde i bostadsprojekt där människor går samman, formulerar gemensamma visioner och deltar i hela processen för att påverka sin bostadssituation, säger Maja Hallén, avgångsstudent på Arkitekthögskolan, och medlem i projektet Infoga.
Till sommaren planerar deltagarna i studiecirkeln att bilda en intressegrupp, som ska ta fram konkreta förslag tillsammans med de nykläckta arkitekterna och försöka väcka intresse bland politikerna. Bernt Andersson (S), ordförande i AB Bostaden, är försiktigt positiv:
– Vi är inte emot kollektivboende på något sätt, men det gäller att hitta ett koncept som fungerar. För att det ska bli allvar så krävs nog en projektgrupp som jobbar fram förslag och att kommunen ställer tomtmark till förfogande.
”Vi välkomnar alla boendeformer”
Ulrik Berg (M), vice ordförande i byggnadsnämnden, menar att huvudansvaret måste ligga på det kommunala fastighetsbolaget.
– Vi välkomnar alla boendeformer, men det kräver en aktör som producerar dem. Ska kommunen vara inblandad i detta, så måste det gå via Bostaden.
ETC Umeå har ställt frågor till kommunalrådet Hans Lindberg (S) om varför det politiska intresset för kollektivhus är så litet, och om det kan finnas ett förnyat intresse av att ge Bostaden i uppdrag att utreda kollektivboenden. Som svar kommer en kort motfråga via sms: ”Tycker du att det finns behov av kollektivhus och vem vill du ska bo i dessa hus?” Något mer svar blir det inte.
