I tio års tid har Kunskapscentrum för jämlik vård (KJV) arbetat för att göra vården mer jämlik. De föreläser, forskar och ger vårdpersonal förutsättningar att jämna ut omotiverade skillnader.
– Politikerna blev uppmärksammade på att det fanns omotiverade skillnader inom vården som ingen gjorde någonting åt. Då bestämde hälso- och sjukvårdspolitikerna att vi skulle starta KJV. Från början handlade det om skillnader mellan män och kvinnor, men sedan fick vi ett större uppdrag och fokuserar nu även på till exempel socioekonomi och kulturell bakgrund, säger Kristin Eliasson som är teamledare på KJV.
Hon upplever att det finns ett stort intresse hos vårdpersonalen att bemöta patienter på ett jämlikt sätt, men att de kan behöva vägledning kring hur de ska göra.
– De flesta vill ge en jämlik vård men behöver stöd i hur man gör. Vi försöker verkligen att fokusera på den praktiska verksamheten. Annars är det lätt att jämlikhetsarbete bara blir stora ord, säger Kristin Eliasson.
Små saker kan göra skillnad
De senaste åren har KJV bland annat tagit fram ett verktyg för att göra barnhälsovården mer jämlik. Det heter ”En förälder blir till” och går ut på att personalen på barnavårds- och familjecentraler ska reflektera över teman som stjärnfamiljer och jämställt föräldraskap. Utifrån samtalen ska medarbetarna granska och förbättra sina verksamheter. Det kan handla om små praktiska förändringar, som att ställa fram två stolar i besöksrummet så att även partners känner sig välkomna. Eller att ställa varannan fråga för att få med båda föräldrarna i samtalet. För några år sedan kunde Kristin Eliasson ibland tvivla och undra om sådana små förändringar verkligen gör skillnad.
– Men jag förstår att vårt arbete är viktigt när jag hör föräldrar berätta om konsekvenserna av att inte bli tittade på, eller att inte få en enda fråga av barnmorskan. Det låter så banalt att se till att ha två stolar i besöksrummet, men signalen när det bara finns en stol är att det är någon som inte förväntas vara här, någon som inte är lika viktig, säger Kristin Eliasson.
En av hennes mest talande berättelser från verkligheten är en barnsjuksköterska i Skaraborg som kom i kontakt med nyblivna föräldrar. Utifrån sina erfarenheter från ”En förälder blir till” arbetade hon hårt för att få förtroende från båda föräldrarna. En dag dök pappan upp oplanerat utan vare sig mamman och barnen. Hon tog in honom på sitt rum för att prata lite, och efter en stund berättade han att hans fru samma morgon sagt att hon inte ville leva längre. Barnsjuksköterskan kunde lotsa honom vidare och tror att han vågade anförtro sig till henne eftersom hon visat intresse även för honom och hans känslor.
Konceptet sprider sig
Nu har alla medarbetare på regionens barnavårds- och familjecentraler deltagit i utbildningen och den håller på att sprida sig över landet. Sju regioner har redan börjat arbeta enligt modellen och fler är intresserade.
– Det är såklart fantastiskt kul att Västra Götaland får visa vägen. Det visar att jämställdhetsfrågor inte behöver bedrivas som tillfälliga och begränsade projekt, utan det går att införa det på ett systematiskt sätt i en stor region, säger Kristin Eliasson.
I slutet av januari vann Kunskapscentrum för jämlik vård det Svenska jämställdhetspriset och det motiverar Kristin Eliasson och hennes kollegor att arbeta vidare. Framöver ser hon fram emot att jobba mer med jämlik vård för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Hon önskar att ”En förälder blir till” fortsätter att användas på barnavårdscentraler och vill göra en kartläggning av hur vården jobbar med ”mjuka frågor” som komplement till det rent medicinska. I framtiden hoppas hon att Sverige kommer kunna erbjuda en jämlik vård – men det bygger på att man fortsätter att prioritera frågan.
– Kommunikation, bemötande och normer ses ofta som mjuka frågor. Ibland märker vi att det tenderar att bortprioriteras när man ska ha en ekonomi i balans. Man fokuserar mer på medicinsk kvalitet eftersom det är det vi oftast mäter utifrån. Det är såklart superviktigt att hålla budgeten och att ha en hög medicinsk kvalitet. Men om vi inte också jobbar med de mjuka frågorna så får det stenhårda konsekvenser, säger Kristin Eliasson.
