BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Innan de kom till Sundsvall bodde de två år i Örebro. Det var också där som deras dotter Stella föddes i augusti 2015. Allt sedan dess har föräldrarna kämpat för att få henne registrerad hos myndigheterna i Sverige och i hemlandet Rumänien så att hon ska kunna få tillgång till grundläggande samhällsservice som sjukvård och skolgång.
De svenska reglerna säger att barn som föds i Sverige får samma medborgarskap som föräldrarna har. I det här fallet rumänskt.
Tillfälligt pass
Familjen fick också ett registerutdrag från Skatteverket som myndigheten försäkrade räckte för att dottern skulle kunna registreras i Rumänien. De fick också ett tillfälligt pass för dottern från den rumänska ambassaden så att de kunde åka hem och ansöka om rumänskt medborgarskap för henne.
Men myndigheterna i Rumänien godkände inte det svenska registerutdraget.
– Det här är tyvärr mycket vanligt. Rumänska myndigheter gör allt de kan för att slippa godkänna romska barn som medborgare, säger Pirjo Holmström, som har engagerat sig i EU-migranternas situation i Sundsvall och hjälper familjen i kontakterna med de svenska myndigheterna.
Cyprian och Sorina visar papperet där flera nödvändiga uppgifter inte är ifyllda. Namnet på flickan saknas, mammans medborgarskap och födelseort finns inte med och inte heller pappans uppgifter.
När de åter i Sverige försökte komplettera sina papper fick de samma utdrag om dottern med ofullständiga uppgifter, fast denna gång med en svensk stämpel. Inte heller detta godkändes av de rumänska myndigheterna.
Nu har de nyligen återvänt till Sverige och för tredje gången besökt Skatteverket för att få uppgifterna kompletterade. Sorina visar sitt rumänska id-kort där såväl medborgarskap som bostadsort står.
– Bara att fylla i, menar hon.
Men även denna gång vägrade Skatteverket att göra de nödvändiga kompletteringarna. Pirjo Holmström har hjälpt paret att överklaga och har även kontaktat advokat för att i sista hand driva en rättsprocess. Och även om de får riktiga uppgifter från Skatteverket måste de även stämplas av en advokat, notarius publicis, för att vara giltiga i Rumänien.
Samtidigt går tiden. Dottern har redan blivit 1,5 år och de byråkratiska kvarnarna mal långsamt.
Lilla Stella är inte ensam om att ha svårigheter att ens bli registrerad. Hösten 2014 fick höggravida Monica Stangaciu stor uppmärksamhet i svenska medier då hon tvingades sova på järnvägsstationen i Sundsvall. Hon födde också en dotter, Sonita, på Sundsvalls sjukhus den 16 december.
Men det var först under hösten 2016, nästan två år senare, som hon fick ordning på alla papper och Sonita är inte längre papperslös.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi behöver inget taggtrådsstängsel, vi har byråkratin och regler som inte alls är anpassade för de här människorna. Eftersom de saknar svenskt personnummer kommer de hela tiden i kläm, oavsett vad det gäller. De kan inte ens öppna ett bankkonto, konstaterar Pirjo Holmström.
Stellas process underlättas inte heller av att föräldrarna måste åka fram och tillbaka till Rumänien med sina papper.
– Det är svårt för oss då det är så dyrt att åka hem, varje resa kostar oss 4 000–5 000 kronor, berättar Cyprian.
För Cyprian Bujor och Sorina Roman är också det rumänska barnbidraget, cirka 200 kronor i månaden, en liten men viktig inkomstkälla, som de också nekas då dottern inte har riktiga papper.
– Vi försöker skicka hem så mycket pengar som vi kan, men det kostar också att bo på campingen och vi måste ha mat, säger Cyprian Bujor som berättar att han tjänar 100–150 kronor om dagen på att folk skänker pengar när han spelar dragspel.
Samtidigt är dottern hemma hos släktingar i Rumänien.
– Det går inte att ha henne här. Vi vill inte att hon ska behöva bo som oss. Vi bor i en husvagn på campingen. Det är bra, varmt. Just nu är vi fyra stycken där, men efter jul kommer de som rår om husvagnen tillbaka, då blir vi sju personer som måste tränga ihop oss, berättar Cyprian.
Paret har fem barn, alla i Rumänien, och Cyprian berättar om sitt hus i hembyn, Valea Seaca utanför Bacau i östra Rumänien. Där de nu har kunnat dra in rinnande vatten med pengar de har tjänat i Sverige. Ett hem där de snart hoppas få återförenas med sin dotter och de andra barnen.
Skatteverket menar att det inte är deras uppgift att registrera personer som inte är svenska medborgare.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
– Vi tar inte in de uppgifterna när barnet inte ska folkbokföras i Sverige, säger Tobias Wiik på Skatteverkets rättsavdelning.
Skatteverket tar in uppgifter från vården när ett barn föds, men enligt Tobias Wiik varken kan eller vill myndigheten registrera uppgifter för utländska medborgare.
– För barn som föds i Sverige men som inte ska folkbokföras i landet kan vi i dagsläget inte registrera andra uppgifter än att födelsen har skett och vem som är mamman, säger han.
Skatteverket känner till problemet för rumänska barn, bland annat genom en officiell skrivelse från en förening för hemlösa EU-migranter.
– Vi vet att det finns länder som inte godkänner detta och rättsavdelningen har också börjat titta på det här för att se om vi kan hantera detta på något annat sätt, säger Tobias Wiik.