På fredagsförmiddagen fanns förutom sjukvårdare även företrädare för Migrationsverket på plats för att föra dialog med gruppen.
– De lyssnar inte på mig längre, säger Mohammed som för männens talan.
På plats fanns även företrädare för Vänsterpartiet som sedan tidigare planerat att besöka männen.
– Vi tycker att det här är en skam för vår flyktingpolitik och nu är människor desperata. Vi stödjer dem fullt och fast. Det är orimligt att människor ska leva i ett limbo och vakum på det här viset. Det här är ohållbart, människor ska inte behöva dö för att de blir hängande i luften, säger Eva Olofsson (V).
I veckan lämnades nya ansökningar in till Migrationsverket. Men den beräknade handläggningstiden är betydligt längre än männen klarar sig utan vatten.
– Det är oftast frågan om dagar till möjligen någon vecka beroende på omständigheterna. I ett varmt klimat, i öknen eller något sådant, där man dunstar av mer vatten går det fortare. Men man får ganska svåra symtom när det fattas tio procent av ens kroppsvatten. Sedan beror det också på hur stor man är och lite sådant, men vi pratar om ett helt annat tidsperspektiv än när vi pratar om att vara utan mat. För energiförråd i kroppen har de flesta för mycket längre tider, säger Ingvar Bosaeus som är professor i klinisk näringslära på Sahlgrenska akademin.
De här männen har hungerstrejkat i 16 dagar. Hur länge klarar man sig utan mat?
– Det beror på utgångspunkten, hur stora energiförråd de har i kroppen. Om man ska ta ett historiskt exempel så var det ett antal IRA-fångar som svalt sig till döds på Nordirland på 60-talet. Det var unga män som var friska från början. De drack men hade inget energiintag. Och de hade en genomsnittlig överlevnad på två månader, säger han.
De företrädare för Migrationsverket som varit på plats hänvisar våra frågor till verkets presstjänst.
– Vi har ett ansvar när det gäller prövning av deras ärenden, men inte för att man väljer att hungerstrejka. Att hungerstrejka påverkar inte den juridiska gången av ett ärende, och det har vi fört fram till dem. De här människorna far otroligt illa, men vår roll måste vara att informera dem om vad som kan påverka enskilda ärenden, och det är inte att hungerstrejka, säger Fredrik Bengtsson är presschef på Migrationsverket.
Migrationsverket har nu påbörjat en utredning som ska leda fram till ett rättsligt ställningstagande. Det beräknas vara klart om ungefär två månader. Blir det som de hungerstrejkande hoppas kommer det leda till ett beslut liknande det som togs om asylsökande från Syrien – alltså att samtliga asylsökande får permanent uppehållstillstånd. Men för de hungerstrejkande kan ett sådant beslut ändå komma för sent. Fredrik Bengtsson menar att det trots det inte går att skynda på processen.
– Det går inte att säga "ni måste fatta ett beslut fort, annars händer detta". Jag tror inte på ett sådant beslutsfattande. Beslutet måste bygga på fakta och relevant och rimlig information. Det går inte att stressa fram.
Det tillfälliga avvisningsstoppet kommer att gälla fram Migrationsverkets rättsliga ställningstagande är klart. Vad som sedan händer återstår att se.
Madelaine Seidlitz är jurist på Amnesty. De har inte kontaktats av den aktuella gruppen, men välkomnar att de skickar in sina handlingar så att de kan titta på varje enskilt fall. Hon konstaterar att det finns flera aspekter när det gäller just statslösa palestinier som gör att det ibland blir omöjligt att utvisa dem.
– Ibland för att det är för mycket väpnad konflikt där och ibland för att det inte finns någon väg in, att Egypten säger nej och så vidare. Och det är klart att det inte är hållbart, man måste ta större grepp på frågan från svenska myndigheter och det tycker vi inte att man har gjort hittills, säger hon.
Efter en dom i migrationsöverdomstolen ställs hårda krav på den utvisningshotade att visa att den gjort allt den kan för att kunna utvisas. Om det inte lyckas hamnar personerna i en limbosituation.
– Man kan inte ha gjort en rimlighetsbedömning när människor år ut och år in till och med själva försöker med det som de kan, men det ligger inte i deras händer. Det ställs absurda krav ibland på att visa att man medverkat. Den delen fungerar inte. Då måste man ta en konsekvens av det och bevilja uppehållstillstånd, det är vår inställning, säger hon.
Bryter migrationsverket mot internationell rätt här?
– Nej man kan inte säga så, då måste man mala ner det till varje enskilt ärende. Men det är inte en rimlig asylrättslig bedömning. Och i vissa enskilda fall leder det till konsekvenser som står i strid med asylrätten och själva tanken bakom asylrätten.
Vad borde de göra?
– Man måste se till att de orimliga konsekvenser som i dag ibland blir följden av praxis i upphör. Att se till att man faktiskt gör någonting som är asylrättsligt korrekt, står i överensstämmelse med våra internationella förpliktelser och även innebär att man gör en rimlighetsbedömning för den enskilda individen, säger Madelaine Seidlitz.
Därtill menar hon att politikerna för länge sedan borde agerat med att göra en total översyn av utlänningslagen.
– Det har inte gjorts sedan 80-talet och den är som ett lapptäcke. Det finns en massa inkonsekventa bitar som gör att det också är svårtillämpbart för Migrationsverket, även om jag i många fall säger att man kan ha en större flexibilitet än man har i dag. Men det måste till en total översyn där ett antal jurister och andra kunniga personer gör så att vi får ett system som inte gör att människor hamnar i de här orimliga situationerna, säger Madelaine Seidlitz.
