Överbefolkningen var snart ett faktum. Många valde att emigrera, främst till Amerika. I vissa kretsar fanns en rädsla för att Sverige skulle förlora sin unga befolkning om utvecklingen fortsatte. Något behövde göras.

Så uppstod Egnahemsrörelsen. Folk som inte var särskilt välbärgade kunde ändå bygga sina egna småhus genom att bidra med kontantinsatsen med eget arbete. Kommunerna tillhandahöll samtidigt en stödjande struktur för byggandet, billiga tomter med tomträtt samt fördelaktiga lån.

I dag är rörelsens glansdagar förbi, men resultaten finns fortfarande att beskåda på många platser, bland annat i området Landala Egnahem.

På Tjörn menar man dock att det finns all anledning att väcka liv i rörelsens tillvägagångssätt igen. Här finns projektet Egnahemsfabriken, vars mål är att fler ska få bygga sina egna bostäder.

– På Tjörn har vi i dag lite samma problematik som den som fanns när Egnahemsrörelsen uppstod. Exempelvis har vi problem med att bemanna med undersköterskor och förskolepersonal, eftersom de inte har råd att bo på Tjörn. Grupper som nyanlända, ungdomar och äldre har svårt att ta sig ut på bostadsmarknaden. Det är ett bekymmer, inte bara för dem personligen, utan även samhällsekonomiskt, säger Tinna Harling, projektledare i den ideella föreningen Egnahemsfabriken.

– Vi pratar mycket om att vi måste börja bygga mer, men vi är ganska kassa på att reflektera över hur vi ska bygga, konstaterar Erik Berg, ordförande Egnahemsfabriken.

Egnahemsbyggen i nutid

I Föreningen för byggemenskaper, där Tinna Harling och Erik Berg ingår, har diskussionerna om vägar att gå för att lösa problematiken pågått länge. Den 11 december 2015 såddes det första fröet till idéen om självbyggande, då arkitekten Anders Nyquist publicerade en debattartikel i GP med rubriken ”Låt flyktingarna bygga sina egna hus”. Det, tillsammans med Egnahemsrörelsen och initiativtagarnas egna erfarenheter av självbyggeri, blev inspirationen till Egnahemsfabriken.

– Man kan säga att vi har samplat Egnahemsrörelsens idéer, men överfört dem till vår tids förutsättningar, säger Erik Berg.

Rent praktiskt går det till så att Egnahemsfabriken på Tjörn tillhandahåller det som kallas för en stödjande infrastruktur för att hjälpa dem som vill bygga sitt eget hus. Efter att Egnahemsfabriken i slutet av 2017 fick 1,5 miljoner kronor i stöd av Vinnova har de nu kunnat dra i gång tre pilotprojekt. Ladan på gården i Svanvik har omvandlats till en husfabrik, där hela eller delar av husen kan byggas. Självbyggarna får också stöd av arkitekter och fri tillgång till återbrukade byggnadsdelar, verktyg, maskiner och skyddsutrustning. En platschef, som är utbildad byggnadshantverkare, är anställd för att hjälpa till och stötta byggarna, samt två snickare som är anställda via Arbetsförmedlingen. En av dem är palestinier, den andre är syrier. Målet är att bygga 20 småhus.

”Fruktansvärt krångligt”

Men vägen dit är långt ifrån spikrak. Tinna Harling konstaterar att bostadsmarknaden i dag är underkastad vinstkrav och att bankerna kräver stora säkerheter för att låna ut pengar. Har man inget jobb, eller små och osäkra inkomster, får man inget lån.

– Det är mycket som är krångligt och byggsektorn är i hög grad ett regelstyrt och byråkratiserat expertområde. Det gäller att hitta nya vägar och vi känner ibland att vi går i mark då inget rör sig i dag. Samtidigt är vi inte ensamma om tanken om självbyggande, vilket jag tror visar på att tiden är mogen.

Här finns också andra värden än de ekonomiska, menar Tinna Harling och Erik Berg. Egnahemsbyggandet är också ett tillfälle för integration och att stärka social sammanhållning.

– Vi märker på våra brigader att det blir många intressanta möten mellan människor, och möten är något vi behöver. Det handlar inte bara om att bygga hus, utan också om det sociala, säger Tinna Harling och Erik Berg fyller i:

– Det finns stor potential i detta, och det handlar inte bara om det byggda resultatet utan om andra värden som skapas på vägen. Det utvecklar den lokala kulturen och den kollektiva problemlösningskapaciteten.

En av många vägar

Medan pilotprojekten är igång börjar man nu förbereda för att inleda nästa steg. I samarbete med Studieförbundet Vuxenskolan arrangeras en studiecirkel till hösten, där nästa omgång av självbyggare ska delta i en förberedande kurs och samtidigt arbeta igenom sin finansiering och planering.

Tinna Harling understryker att självbyggandet inte är ensam lösning på bostadsbristen – men att det kan vara en av många vägar att gå.

– Jag tror att vi måste jobba på jättemånga olika sätt, men det här är ett av dem. Det är viktigt att utgå från platsens förutsättningar, och den här typen av lösning passar väldigt fint på Tjörn, och säkert på liknande platser som Orust och Stenungsund. I Göteborg ser lösningarna annorlunda ut. Men idéen om att kunna anställa nyanlända och ge dem både utbildning och bostad tror jag är väldigt bra.