Anledningen till att de drog igång väveriet 1981 är den samma som har gjort att de fortsätter än i dag: deras stora intresse för vävning.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Ja, och så fanns det plats i drängstugan eftersom det inte längre fanns några drängar på gården, inflikar Britta Eriksson som själv bor på Björke gård där väveriet ligger, tre mil utanför Norrköping.
Kunder som kommer till dem får en visning av väveriet och en historisk dragning av hantverkets utveckling över tid, intill den ombonade butiken ligger en pittoresk liten stuga som används som kafé.
– Den stugan stod hos en granne som skulle riva den, så då flyttade vi hit den och renoverade den, berättar Britta Eriksson.
”Vi var banbrytande”
När de startade var verksamheten betydligt mindre. Då var de två personer och elva handvävstolar. De designade, vävde och sydde dukar, handdukar och kläder som de sedan visade upp och sålde på olika mässor och utställningar.
– Vi var banbrytande eftersom vi tog in färg i väveriet. På den tiden skulle allt vara i vitt oblekt lin. Det fanns inte så stort utbud av dukar och handdukar som i dag, berättar Britta Eriksson.
Självlärda
Inspirationen kom ur intresset.
– Vi tyckte bara att det var så jäkla roligt att väva. Vi ville bara göra nya saker och nya saker, säger Ylwa Källgren.
I slutet av 80-talet bytte de till mekaniska vävstolar med förhoppningen om att arbetet skulle både underlättas och gå snabbare. Men mekaniken visade sig vara komplicerad och när något krånglade var det svårt att hitta någon som kunde hjälpa till. Det blev flera uppgraderingar av de mekaniska vävstolarna innan det äntligen fungerade som de ville.
– Vi har fått lära oss det mesta själva. Det har blivit mycket experiment och så har vi åkt runt och tittat på andra väverier hur de gör och så, berättar Britta Eriksson.
Mellan 20 000 och 25 000 besökare
Samtidigt började allt fler kunder att dyka upp vid gården för att titta på hantverket och handla. Det blev omöjligt att hinna med att både väva och ta emot besökare och dags att anställa de första medarbetarna. I dag är de sju personer som arbetar i verksamheten.
– Numera åker vi inte på några mässor och sådant. Det kommer kunder i alla fall. Vi har mellan 20 000 och 25 000 besökare om året, säger Britta Eriksson.
Kunder kommer med bussresor
Många av kunderna kommer med olika bussresor. De allra flesta från destinationer inom en radie av 30 mil, men det händer att det kommer kunder även från norra Sverige och från utlandet. Fenomenet med bussresorna har uppstått av sig självt.
– Det är folk som har kommit till oss själva och sedan vill de komma i grupp, berättar Ylwa Källgren.
Att ta emot busslaster med kunder går bra. Men det finns några saker en behöver utrusta sin verksamhet med för att det ska fungera.
– Vi brukar säga att en måste uppfylla fem k för att kunna ta emot bussar: kaffe, kissa, köpa, kultur och kvalitet, säger Britta Eriksson.