Veronica Ytterberg, boservicesamordnare, är en av det 70-tal anställda som gått utbildningen.

– Vi blir ju inbjudna i människors hem av en helt annan anledning än att det finns misstankar om våld i nära relation. Det kan vara att hyresgästen har problem med en byggnadsdel eller en installation i sin lägenhet. Då har vi möjlighet att fånga upp signaler som kanske går andra förbi. Det är inte alla man bjuder in i sin lägenhet, säger hon.

Det kan handla om att titta efter fysiska tecken som märken efter slag i väggar, eller rivmärken i tapeterna. Men också mer subtila saker, som att en kvinna inte tillåts prata med främmande människor. Att grannar hör ljud och dunsar är också en signal som inte är ovanlig.

– Ibland händer det tyvärr att hyresgäster felanmäler att de tror att grannen står sin fru. Då får vi snarare rollen att försöka stärka den hyresgästen så att den vet vart den ska vända sig. På det viset är det också bra att vi vet vägarna, så att vi kan hjälpa våra hyresgäster att hjälpa varandra, säger Veronica Ytterberg. 

Ska kunna orosanmäla

Syftet med insatsen är att höja kunskapsnivån och medvetenheten hos fastighetsbolagens personal så att fler kan bidra till att minska våld i nära relationer. Totalt är ett tiotal fastighetsägare, både privata och allmännyttiga, i Sigtuna med i initiativet som berör uppemot 20 000 hyresgäster i 7 500 lägenheter. sa

Lola Svensson, samordnare för social hållbarhet på Sigtunahem och projektledare för trygghetsprojektet Vi är Valsta, säger att det för bostadsbolagens del först och främst handlar om att jobba förebyggande. Därför har anslag om vart man kan vända sig om man utsätts för våld satts upp i gemensamma tvättstugor och miljöstationer. Men man vill också att personal ska kunna göra orosanmälningar om man misstänker att barn far illa. En bovärd kan upptäcka avvikande mönster eller beteenden.

– Man kan fundera på varför ett barn är ute från klockan åtta på morgonen till klockan sju, åtta på kvällen, kanske utan att gå in. Det finns sådana tecken som vi kan uppmärksamma. Vårt jobb är att upptäcka och informera, om skadan väl sker och det görs en anmälan, då måste de professionella gå in, säger hon.

Värdarna har ingen stämpel

Utbildningen skedde i samarbete mellan Vi är Valsta, Trygg i Märsta, Sigtuna kommun, polisen och Sigtuna kvinnojour. Jourens ordförande Cecilia, som inte vill ha sitt efternamn i tidningen, tycker att det är positivt att Fastighetsägarna visar att de vill ta ett större ansvar för att förebygga våld.

– Det är en bra målgrupp att informera. Det var många män med på utbildningen som kanske inte är så insatta i våldets mekanismer. Men vi kvinnojourer finns av en anledning, våldet ökar, det är ett samhällsproblem och det är allas ansvar. Det är en superbra satsning, som för oss samman, säger hon.

Lola Svensson tror att bostadsbolagen har möjlighet att bygga en annan relation till sina hyresgäster än andra andra samhällsinstanser som jobbar mot våld och utsatthet.

– Det kanske är lättare att prata med oss än med socialförvaltningen om de kommer ut. De är ju myndighetspersoner, vi har inte den stämpeln, säger hon.

Samtidigt är det ett stort ansvar att få som bovärd. Är det rätt att lägga det på dem?

– Vi lägger inget ansvar på bovärdarna. Vi vill uppmärksamma att de inte ska vara rädda att gå vidare om de ser någonting, så att de vågar gå till sin närmsta chef. Man har alltid ledningen i ryggen, säger Lola Svensson.

Veronica Ytterberg säger att det inte alltid är en enkel uppgift att se signaler om våld, men hon tycker att det är bra att frågan uppmärksammas. 

– Vi har ett stort mörkertal. Kan man hjälpa en utsatt människa så är det gott nog, säger hon.