”De hade träffat min man och tyckte att han var trevlig”

– Jag blev rädd att han skulle göra något mot dem, berättar hon.

Hos socialtjänsten i stadsdelen där hon bodde fick de hjälp till skyddat boende. Men efter två veckor sa de att hon inte hade något skyddsbehov längre och att hon skulle flytta samma dag. 

Socialtjänsten i hennes stadsdel har inget team för kvinnofrid utan hanterar frågan på enheten för ekonomiskt bistånd. Utifrån bemötandet Alexandra fick anser hon att de saknar kunskap om våld i nära relationer och inte hade någon förståelse för hennes situation.

– När jag frågade varför jag inte fick skyddat boende längre svarade de att de hade träffat min man och att han var trevlig. Och att han var för liten och för gammal för att kunna vara ett hot mot mig och mina barn, berättar Alexandra. 

Utan jobb, en trygg bostad att återvända till och ingen vän eller släkting som de kunde sova hos åkte de till en annan stadsdel. 

– Socialtjänsten där tyckte det var ett konstigt beslut men kunde inte göra något eftersom jag inte var skriven där. Den natten sov jag och mina barn på en tågstation, berättar Alexandra. 

Efter att ha bott i en etta med sin bror och hans flickvän bor familjen nu inneboende hos en bekant i en annan kommun. Barnen har fått skolplatser och hon har fått ett jobb.  

– Men det är i stan och när jag är där är jag rädd att jag ska möta honom på gatan.