De gjorde som Ulf Kristersson ville – riskerar nu utvisning

Det här tycker Rahmat Katouk, som jobbar som pizzabagare i Bohusläns skärgård, 50 minuter från Göteborg, känns orättvist.

– Om de hade sagt till oss från början att vi inte har den här rätten i det här landet, hade jag naturligtvis accepterat det. Det hade varit en sak, men att ge oss en möjlighet att få stanna, och sedan när vi byggt upp vårt liv här, ta den ifrån oss, det är inte rätt. 

Rahmat berättar att han och hans fru jobbat sedan de kom till Sverige – han som pizzabagare, hon som konditor – och att de aldrig legat samhället till last.

– Vi har aldrig utnyttjat bidragssystemet, det har aldrig varit vårt mål. Vi kom hit för att försöka förbättra vårt liv och vår framtid, för oss själva och för våra barn. När vi betalar skatt ser vi det som en investering i ett samhälle vi vill vara en del av. Vi älskar Sverige. 

Kluvet politiskt budskap

I januari i år stod Ulf Kristersson i statsministerns frågestund i riksdagen och sa att vi ska lära människor som kommer till vårt land att om du ”lär dig språket, lär dig samhället, försörjer dig själv, lever hederligt och lagligt – då är Sverige öppet”.

Rahmat Katouk har svårt att förstå innebörden av statsministerns ord, givet den situation han och hans familj nu står inför. 

Hanna Geurtsen, biträdande uppdragsledare för arbetstillstånd på Migrationsverket, förstår svårigheten som uppstår med att förstå de kluvna politiska budskap som regeringen sänder ut.  

– I enlighet med semantiken i det våra regeringspolitiker säger ska de som kommer hit och sköter sig få stanna. Men det stämmer inte med den här nya lagstiftningen som nu införs, säger hon.

Hon förstår också oron som uppstår till följd av den knappa tid människor fått på sig för att anpassa sig till lagändringen. Den 12 mars fattades ett majoritetsbeslut i riksdagen om att spårbytet ska skrotas – och redan den 1 april träder de nya reglerna i kraft. Enligt Migrationsverkets bedömningar omfattas omkring 4 700 personer av lagändringen.

– Det är en förändring som är svår att ta in för folk som skött sig och följt reglerna. Att lagändringen kommer med så kort varsel ger inte heller individer någon möjlighet att hinna anpassa sig, säger Hanna Geurtsen.  

Regeringens syfte med lagändringen är enligt henne att förhindra att invandrare med svag ställning på arbetsmarknaden, som är beroende av ett arbete för att få uppehållstillstånd, utnyttjas av oseriösa arbetsgivare.

– Men nu drabbas även de med schyssta villkor, som gjort rätt för sig, vilket är en risk som regeringen har känt till.

Lagrådet hade invändningar

Elica Ghavidel Olofsson, doktorand i civilrätt vid Stockholms universitet, framhåller att Lagrådet, som yttrat sig över lagändringen och som regeringen normalt sett brukar lyssna på inför ny lagstiftning, ville se övergångsregler i samband med spårbytets avskaffande. 

– Det var av rättssäkerhetsskäl, men det har regeringen struntat helt i. Det är tydligt att regeringen redan hade bestämt sig. Syftet med den lagstiftning som läggs fram på det migrationsrättsliga området just nu är att få ner invandringen till ett absolut minimum, säger hon. 

Hon ställer sig tvekande till att lagändringen skulle vara rättssäker för dem som omfattas av spårbyte. 

– Rättssäkerhet innebär bland annat att lagen ska vara ändamålsenlig, proportionerlig och förutsägbar. Man kan verkligen ifrågasätta om denna ändring, helt utan övergångsbestämmelser för dem som redan har tillstånd som spårbytare, kan uppfattas som förutsägbar för dem som förlitat sig på systemet, uppfyllt kraven och räknat med ett visst utfall, säger hon.

”Min värsta mardröm”

Vad Rahmat Katouk och hans familj ska ta sig till vet han inte – allt har gått så fort. Han och Sania känner bara förtvivlan inför hotet om utvisning som hänger över dem och har ännu inte vågat berätta för barnen.

När utvisningshotet och hur det kan komma att slå mot barnen kommer på tal kan Rahmat inte längre hålla tårarna tillbaka. 

Hans dotter Hana var bara fyra månader när hon kom till Sverige och talar inget annat språk än svenska.

– Jag kan inte föreställa mig min dotter och min kvinna i hijab. Jag älskar dem. Jag kan inte hålla henne säker där. Jag vet inte hur jag ska beskriva det ... Hon växte upp här, med det här systemet. Hon känner bara till svenska värderingar och den frihet de innebär, att få vara vem man vill och tro på vad man vill. Skulle hon ens acceptera de iranska normerna? Nej, jag tror inte det, och vad händer då? Det är min värsta mardröm som nu kan besannas.

Ministern: handlar om tilltro

Från regeringens sida motiveras lagändringen med att den är avgörande för att öka tilliten till det svenska migrationsrättssystemet.

”Att den som fått ett utvisningsbeslut också lämnar landet är avgörande för tilltron till vårt migrationssystem. De här förslagen minskar incitamenten för att stanna kvar i Sverige efter ett utvisningsbeslut”, säger migrationsminister Johan Forssell (M) i ett pressuttalande i januari.

Familjen Katouks sista hopp för att få stanna i Sverige är att överklaga utvisningsbeslutet hos Migrationsverket med hänvisning till verkställighetshinder. Bland grannar i deras hemby i norra Iran har nämligen bilder spridits från när familjen konverterar till kristendomen genom dop i en svensk kyrka – något som medför dödsstraff i hemlandet. 

Men chanserna är små. 

– Det finns fortfarande prövningsmöjligheter, men fönstret är nu extremt litet. Att man har jobbat och levt här i Sverige är inget hinder för att ett utvisningsbeslut verkställs, säger Hanna Geurtsen på Migrationsverket.