Berättelserna om den skräck och terror mot vanligt folk som nätverken spritt i sina områden är många. De styr sina områden med järnhand, den som kliver i vägen hotas till livet och ingen vågar ens tänka tanken att vittna.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Polisen och åklagaren har i det här fallet gjort en gedigen utredning, har man läst den är det svårt att ha något tvivel om vem och vilka som ligger bakom mordet. Polisen har namn och adress på gängens medlemmar och man har följt gängmedlemmarnas mobiltelefoner och vet precis var de varit.

Att någon annan skulle utfört mordet är fruktansvärt svårt att tänka sig. Frågan inställer sig därför om vad som menas med att man inte lyckats undanröja ”allt rimligt tvivel”. Det är sant att rättssäkerheten är grunden för vårt samhälle och den gamla tesen att en oskyldig aldrig ska kunna sättas i fängelse är självklar i en demokratisk rättstat. Detta gör att domarna troligen står sig i hovrätten. Polis och åklagare måste då sätta sig ner och fundera på hur de ska bekämpa skjutningar och gängen. Vanliga, om än mycket väl genomförda, utredningar räcker uppenbarligen inte. Att försöka infiltrera gängen är omöjligt och vittnen vågar inte ställa upp.

Det är kanske dags att byta spår i polisarbetet. Istället för att försöka sätta fast dem för mord ska man kanske punktmarkera dem. Hålla järnkoll på dem alla dygnets timmar. Lagföra dem för minsta skitbrott, till och med för nedskräpning. Då blir det inte lika kul att vara gängmedlem längre. Kolla vad deras pengar kommer ifrån och beslagta bilar. Den frikände gängledaren i Östberga hade till exempel en miljon kronor på banken, trots att han hade bidrag som enda inkomst. Var kommer pengarna ifrån?

Det är sant att situationen i de utsatta områdena, inte kan lösas enbart med hjälp av polis. Det krävs mycket mer; stora samhälleliga investeringar, bra skolor, arbete och bostäder om folk har råd med.

Men först måste gängens makt brytas så att människorna i dessa områden kan känna trygghet. Gängens utpressning mot ägarna av kiosker, krogar, livsmedelsaffärer och torghandel måste brytas. Detta är polisens uppgift och de måste få resurser så att de kan genomföra den.

Sedan ska vi gå vidare med massiva investeringar och bryta de utsatta områdenas utanförskap.