”Ramadan är på gott och ont en väldigt matcentrerad högtid”, säger Nabila Abdul Fattah, en av initiativtagarna till ett matprojekt för barn och ungdomar i Göteborg. Genrebild.
Bild: Mickan Mörk/TT
Dagens ETC
Nu inleds den muslimska fastemånaden ramadan. När solen gått ner, bryts fastan – gärna med en festlig måltid. I skuggan av de skenande matpriserna blir det svårt att leva upp till förväntningarna.
För fastande barn och ungdomar kan månaden vara extra tuff, men ett initiativ i Göteborgsförorten Hammarkullen vill vända på steken.
Mixgården i Hammarkullen i Göteborg har kvällsöppet fem dagar i veckan. Vanligtvis brukar ungdomar som fastar under ramadan gå hem och äta, för att senare på kvällen återvända till fritidsgården. Men i fjol märkte fritidsledarna att en del ungdomar stannade kvar även när mörkret lagt sig.
– Vi har personal som fastar, som tar med sig maten och bryter fastan på kvällen. De kände att de inte kunde bryta sin fasta medan ungdomarna bara tittade på, så de började ta med sig två, tre portioner extra av sin mat och vi dukade ett långbord och satt och åt tillsammans, säger fritidsledaren Nabila Abdul Fattah.
Orsakerna till varför ungdomarna stannar är inte uttalade, berättar hon. Men nätverket Vårt Hammarkullen, som samlar civilsamhället och andra aktörer i stadsdelen, har identifierat en utbredd matfattigdom bland invånarna. Och på samma sätt som julen och sommarlovet är tuffa för många blir ramadan det för muslimer, som utgör är en stor del av Hammarkullens befolkning.
– Ramadan är på gott och ont en väldigt matcentrerad högtid. Det blir påtagligt vem som inte har råd att göra den här festmåltiden i en hel månad, säger Nabila Abdul Fattah.
Eleverna är hungrigare
Lina Renholm Nyby är skolsocionom på Nytorpsskolan i Hammarkullen och menar att hushållen visserligen kanske klarar sig på daglig basis.
– Men så fort man ska ta till lite extra finns inte resurserna där, säger hon.
”Vi ser att barnen är hungriga”, säger Lina Renholm Nyby, skolsocionom på Nytorpsskolan, här med Nabila Abdul Fattah, fritidsledare på Mixgården.
Bild:
Privat
Det var i samband med coronapandemin som det började märkas tydligare att skolans elever var hungrigare.
– Efter det har det hållit i sig. Vare sig vi lagar linsgryta eller hamburgare på skolan så tar all mat slut, på ett annat sätt än tidigare då barnen var mer ”picky”.
Även Lina Renholm Nyby pekar på att det är stigmatiserat med barnfattigdomen och inget som barnen själva tar upp.
– Men vi ser tecken. Det handlar till exempel om vilka kläder de har på sig, men också att man deltar väldigt mycket i våra gratisaktiviteter i området.
Under ramadan brukar majoriteten av eleverna på mellan- och högstadieskolan fasta, berättar hon. Det är något som skolan är van vid och har en god dialog med föräldrarna om.
– Vi har flera vårdnadshavare som inte vill att deras barn ska fasta när de går i skolan, men det blir en grej att man vill göra det när klasskompisarna gör det.
Nytt initiativ på fritidsgården
Under årets ramadan har Mixgården gått ihop med sin systerverksamhet för yngre barn och Rädda barnen och startat ett projekt som går ut på att tillsammans med ungdomarna förbereda en måltid och bryta fastan på kvällarna. I ett sociala medier-inlägg utlyser Nabila Abdul Fattah matvaror från matbutiker, restauranger, privatpersoner och civilsamhället.
Responsen har varit över förväntan, berättar hon, och nu har de tillräckligt för hela Ramadan.
Fritidsledarna Liban, Love och Stefanija serverar tacos till eleverna dagarna innan ramadan. Lina Abdul Fattah uppmanar folk på andra orter att starta liknande matprojekt under Ramadan.
Bild:
Privat
Alla ungdomar i Hammarkullen, oavsett trostillhörighet eller ekonomi, är välkomna att äta iftar på fritidsgården. Även civilsamhällesaktörer uppmuntras att bidra, laga mat och äta med ungdomarna.
– Vi vill att alla ungdomar som kommer till oss ska ha möjligheten att äta. Vi vill inte peka ut någon och fråga hur mycket deras föräldrar tjänar, utan vi utgår från att allas magar är hungriga och att alla ska äta.
I början av ramadan, som inleds nu i helgen, kommer fastan brytas strax efter klockan 18, för att sedan skjutas fram några minuter om dagen.
– Vi utnyttjar högtiden till att äta tillsammans, säger Nabila Abdul Fattah och berättar att de senare under månaden kommer ha ett större iftar-firande för hela stadsdelen i Folkets hus.
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler.
Läs reglerna innan du deltar i diskussionen.
Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.
