– Om dataspelsmissbruk blev en psykiatrisk diagnos skulle betydligt fler få hjälp med sin beroendeproblematik, säger Patrik Wincent, auktoriserad terapeut och grundare av Dataspelsakuten i Stockholm. 

I dag är vi beroende av teknologin och därför är ett dataspels- eller internetmissbruk något som vi måste hantera på ett annat sätt än exempelvis drogmissbruk, fortsätter han. Här handlar det i stället om att hjälpa individen att hamna på en hälsosam användandenivå.

Eftersom det i dagsläget endast är hasardspelsmissbruk som leder till en psykiatrisk diagnos finns det ingen statistik som visar omfattning och konsekvenser av dataspels- eller internetberoende. 

– I extrema fall kan man skapa ett näst intill asocialt beteende eftersom spelandet tar över och man offrar social interaktion för spelandet i stället. Jag var själv gravt spelberoende under en period i mitt liv som jag ser tillbaka på nu och känner att jag har förlorat, säger Patrik Wincent.

Kontroversiell klassificering

Men debatten att klassificera överdrivet spelande som missbruk är kontroversiell och åsikten delas inte av alla. Daniel Kardefelt Winther forskar om internet- och dataspelsberoende vid Karolinska Institutet i Stockholm. 2014 publicerade han sin doktorsavhandling Excessive internet use: fascination or compulsion? vid London School of Economics, i vilken han menar att överdrivet dataspelande under en period kan motiveras av att man ersätter skadliga beteenden med dataspelande. Dataspelande i sig, menar han, kan ge negativa konsekvenser för individen men Daniel Kardefelt Winther är tveksam till om man bör kalla överdrivet dataspelande för missbruk i medicinsk bemärkelse. 

– Det är kanske inte själva spelberoendet som ska behandlas, utan det som gör att personen ifråga spelar så mycket. Min forskning tyder på att vissa som spelar väldigt mycket flyr från något, det kan vara ett sätt att slippa ta itu med det jobbiga i livet. Med exempelvis samtalsterapi lär man sig att förstå sig själv bättre och kan lära sig ta itu med det jobbiga i stället för att spela, säger Daniel Kardefelt-Winther.

Haft svårt att slita sig

Tom Wellander är 19 år och skriver just nu ett specialarbete i skolan om skärmanvändning och beroende. Själv har han under perioder haft svårt att slita sig från spelen och mobiltelefonen.

– Under en period hade jag fastnat i ett bilspel på mobilen som jag spelade under lektionerna i skolan, men till slut blev det för mycket. Jag fick avinstallera spelet eftersom jag kände att det gick för långt, säger Tom Wellander.

Tom är inte ensam. Många av hans bekanta och närstående har svårt att slita sig från datorn eller mobilen.

– Det finns de som sitter lektionerna igenom och bara spelar på mobilerna eller som spenderar större delen av dagarna framför datorn och det är inget som man direkt reagerar på, fortsätter Tom Wellander.

Som en del i hans projektarbete ska han avstå helt från skärmar under 21 dagar i en så kallad skärmdetox som han genomför med hjälp av Dataspelsakuten och Patrik Wincent.

– Jag är jättenervös, jag kommer att packa ner mobilen, stänga av den och inte använda den på tre veckor. I skolan kommer vi inte att kunna använda oss av datorer och ska jag kontakta någon får det bli via hemtelefonen, berättar Tom Wellander.

Ska skriva loggbok

Under detoxen kommer han att träffa Patrik Wincent en gång i veckan för att utvärdera hur det går och samtidigt skriva loggbok varje dag där han antecknar sina känslor, hur han mår, hur mycket han sover och vad han har gjort i stället för att sitta framför en skärm.

– Jag hoppas på att få mer tid att studera, umgås med vänner och träna men det är inte så att jag kommer att sluta helt med skärmar efter det här. Jag vill mer ha en hälsosam fördelning av skärmtid och socialt umgänge, skola och träning, avslutar Tom.

Enligt Patrik Wincent kan ett plötsligt avbrott påverka den spelande på flera sätt.

– Den som har ett starkt beroende och plötsligt slutar spela kan bli utåtagerande eller reagera tvärtom, bli helt apatisk och stirra in i väggen eller så kan det bli ett lyckat avbrott där man fokuserar sin tid och energi på positiva saker i stället, säger Patrik Wincent. Dataspel påverkar hjärnans belöningssystem på samma sätt som en drog och spelen i dag är utformade för att du ska spendera mer och mer tid på dem, allt handlar om psykologi, att få spelarna att fastna.