Förslaget om en ny lag om minimilöner presenterades av EU-kommissionen i höstas. Anledningen är att 9,4 procent av invånarna klassificeras som fattiga, trots att de arbetar. I en del länder i södra Europa har ekonomin inte återhämtat sig sedan krisen 2008.
Enligt Johan Danielsson, Europaparlamentariker för S med en bakgrund i LO och Europafackets styrelse, är förståelsen stor för Sveriges och Danmarks ståndpunkter i den socialdemokratiska gruppen.
– Syftet med direktivet är att minska andelen arbetande fattiga och det är ju svårt att motsätta sig. Men det måste kunna göras utan att haverera fungerande arbetsmarknader, säger han.
Såväl de svenska riksdagspartierna som arbetsmarknadens parter anser att det är bättre för Sverige att behålla den svenska modellen för lönesättning som förut, utan att blanda in politiken.
– För oss är det uppenbart att vår modell har levererat, både gällande lönenivåer och ordning och reda på arbetsmarknaden, säger Malin Björk, Europaparlamentariker för Vänsterpartiet.
Länder med liknande arbetsmarknadsmodell har högre lägstalöner och mindre lönespridning.
Minimilön kan bli maxlön
I den socialdemokratiska respektive gröna vänstergruppen i parlamentet går åsikterna isär om förslaget.
– Det finns många olika positioner inom de partier som är för minimilöner, som att man är positiv om minimilönen blir minst 60 procent av medianlönen, säger Malin Björk.
Bland farhågorna är att en minimilön i praktiken ska bli maxlön.
– Väldigt många länder har lösningar med minimilöner som inte är fungerande. Att fastställa det på EU-nivå utan att fixa till det som inte funkar, det står vi inte bakom, säger Malin Björk.
I de fem övriga EU-länder som i dag saknar minimilöner skiljer sig inställningen till lagförslaget. Finland räknar med att den finska modellen är fredad såsom lagförslaget är formulerat, i Österrike går åsikterna isär. Cypern och Italien överväger att införa minimilöner, medan Danmark har samma farhågor som Sverige.
”EU saknar kompetens”
Arbetet för att stoppa förslaget pågår på flera nivåer - på regeringsnivå, i parlamentet och rättsligt.
Om minst nio av medlemsländernas nationella parlament gör en liknande invändning, så kallat gult kort, som Sverige och Danmark gjort måste kommissionen dra tillbaka eller omarbeta förslaget. Men så har det inte blivit.
Nästa steg för motståndarna är att försöka ändra vilken typ av majoritet som ska krävas i rådet för att gå vidare med förslaget, från kvalificerad majoritet till enhällighet.
Samtidigt har en rättslig prövning initierats av Danmark, som vill stoppa förslaget av samma skäl som Sverige. Danmark har begärt att förslaget ska prövas av Rådets rättstjänst för att se om det är kompatibelt med EU-fördragets närhetsprincip.
– Principfrågan är att EU inte har kompetens att besluta om lönebildning, säger Johan Danielsson.
– Lagförslaget är fördragsvidrigt, säger Malin Björk.
Båda parlamentarikerna befarar att rättstjänsten kommer att anse att förslaget är förenligt med fördraget och att frågan kommer att gå vidare. I parlamentet drar arbetet i gång formellt i februari med att rapportörer från Socialdemokraterna och den konservativa partigruppen EPP utses.
– Vi kommer att lägga ett avslagsförslag i arbetsmarknadsutskottet och bjuda in alla nordiska ledamöter utom extremhögern, för att försöka samla stöd för avslag, säger Malin Björk.
Om det misslyckas återstår att diskutera hur lagen slutgiltigt ska formuleras. Malin Björk tror inte att det kommer att bli bra vare sig för Sverige eller de länder som har minimilöner i dag.
– Det kommer inte att bli tillräckligt bra på grund av att de inte kommer att hitta skrivningar som är tillräckligt robusta.
Hoppas på undantag
Lagförslaget innehåller skrivningar om att länder med kollektivavtalsmodeller inte ska behöva lagstadga om minimilöner, men det står inte tydligt att de har undantag från lagen. Efter Laval-domen i EU-domstolen litar inte Sverige på att formuleringarna räcker för att hålla EU utanför svensk arbetsrätt.
– Det är inte ett fungerande undantag. Förslaget som det är utformat skapar oro på svensk arbetsmarknad, säger Johan Danielsson.
Då blir nästa steg att försöka få nationella undantag för Sverige och Danmark, så som vi har för snuset och Danmark har för rättspolitik.
– Jag tycker att regeringen borde söka stöd i riksdagen för att redan nu förbereda en strategi för om domstolen efter en rättslig prövning avgör att man kan gå vidare med förslaget, säger Malin Björk.
