Sänkta löner, slopade arbetsgivaravgifter och ett särskilt jobbskatteavdrag. Det är några av förslagen som Arbetsmarknadsekonomiska rådet lyfter fram i en ny rapport om den svenska arbetsmarknaden. Rådet, som Svenskt näringsliv tog initiativ till förra året, leds av professor Lars Calmfors. Dagens ETC har tidigare rapporterat om hur Lars Calmfors under en lång tid kämpat för lägre löner, oavsett arbetslöshetsnivå eller konjunkturläge. Redan år 1991, då arbetslösheten låg på 3,9 procent, skrev han ett flertal debattartiklar med budskapet att sänkta löner kan fixa jobben.

”Inte en bra lösning”

Nu är det alltså dags igen. Arbetsmarknadsekonomiska rådet, med Lars Calmfors i spetsen, vill sänka ingångslönerna till en nivå som ligger betydligt under dagens minimilöner. Rådet nämner inga specifika siffror, men Lars Calmfors har sagt att det kan handla om minimilöner på omkring 15 000 kronor i månaden – någonting som ska kunna gälla både nyanlända och ungdomar som har svårt att komma in på arbetsmarknaden.

– Det kommer inte enligt vår mening att gå att klara sysselsättningsproblemen utan att acceptera större lönespridning. Och det innebär att de höga svenska minimilönerna måste sänkas, sade Lars Calmfors till SVT.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är inte först ut i år att förespråka sänkta ingångslöner – även Centerpartiet och Liberalerna har föreslagit lagstiftning sedan Finanspolitiska rådet hävdade att lägre löner är nödvändiga för att klara integrationen.

Nationalekonomen Agneta Berge håller dock inte med om att lönesänkningar är den bästa strategin.

– Jag kan hålla med om att det finns en situation där det är klurigt att komma på vad vi ska göra för att alla ska kunna få arbete. Jag vet dock inte hur stor den gruppen är, som både har låg utbildningsnivå och som kan tänkas vara för gammal för att gå igenom utbildningen som krävs för att komma upp till samma nivå som en svensk gymnasieutbildning.

– Jag tror inte att det här är en särskilt bra lösning för den gruppen, och det är absolut inte en bra lösning för arbetsmarknaden i stort, säger hon till Dagens ETC.

Berge har även tidigare förklarat att hon har svårt att se hur sänkta löner ska kunna skapa nya jobb.

– Bara för att det är billigt att anställa, kommer till exempel matbutikerna att anställa någon som packar kassarna när de idag klarar sig utan sådana tjänster? sa hon till SR i lördags.