BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
– Det kan ta olika lång tid, och beror på hur höga stressnivåer man har, innan man märker att hjärnan tagit skada av långvarig stress. Men det kommer väldigt smygande och det upptäcks egentligen inte förrän det har gått för långt. För hjärnan är oerhört bra på att kompensera för små förändringar och det gör att man inte märker någonting, säger Henrik Jörntell, forskare i neurofysiologi vid Lunds universitet.
Han menar att den första varningssignalen för kronisk stress är att personer känner att de ligger på höga stressnivåer hela tiden.
– Och om man känner att man får stora koncentrationssvårigheter eller svåra minnessvårigheter då är det förmodligen en yttring av att man har legat på höga stressnivåer en längre tid.
Kan bli ond spiral
Det är det centrala systemet i hjärnstammen, som reglerar aktiviteten i hjärnan och som styr stressnivåerna, som direkt påverkas av stress.
Den driver i sin tur upp aktiviteten i den stora delen av hjärnvävnaden som hanterar och bearbetar information.
– Det här gör att man inte riktigt får den kontroll på information som man annars har och det kan i sig leda till en ond spiral, man känner att man inte har kontroll och då blir stressen ytterligare starkare. På lång sikt riskerar nervcellsnätverket, som byggs upp av nervceller för att de ska kunna kommunicera med varandra, att skadas, säger Henrik Jörntell.
– Aktiviteten blir helt enkelt för hög och nervcellerna kan inte hitta de rätta typerna av förbindelse, vilket leder till mindre fungerande nervcellskretsar i hjärnvävnaden. Det kan yttra sig som glömska men även som svårigheter att koncentrera sig.
Moderna faktorer
En faktor som bidrar till stress som tillkommit i modern tid är ständigt tillgängliga mobiltelefoner, menar Henrik Jörntell.
– Hjärnan försöker vila även under dagtid och att sitta och inte tänka på någonting är viktigt, för då bearbetar hjärnan den information den har fått tidigare under dagen. Det är för att nervcellskretsarna ska kunna hitta sina optimala förbindelsemönster. Och om man hela tiden stör den här processen med telefonen så riskerar det att bidra till att nervcellskretsarna inte fungerar som det var tänkt.
Vad kan hända med hjärnan då, om man stressar väldigt mycket?
– Det finns olika typer av studier som visar att vid kronisk stress så kommer hjärnvävnaden helt enkelt att börja degenerera, hjärnan krymper och den blir sämre.
Vid långvarigt höga stressnivåer kan det till och med gå så långt att det leder till demens menar Henrik Jörntell.
– Det finns en klar koppling däremellan. I första hand depression, men på lite längre sikt kan det även leda till demens.
Vad ska man göra för att undvika det här?
– Man får på något vis försöka hitta lösningar i sin vardagssituation så att man inte blir utsatt för kronisk stress.
– Men om man stimulerar hjärnan genom att på olika sätt aktivera den på ett bra sätt så kommer man bidra till att man får tillväxt i hjärnan. En av de bättre sätten är att göra något som är lite intellektuellt stimulerande men som samtidigt innebär någon form av kroppsrörelse, det kan vara allt från att pyssla med någonting med händerna till lite större kroppsrörelser.
Boktips:
Tips på tre nya böcker om att minska den digitala stressen
Bella Linde ”Odla ditt lagomliv : gör upp med digital stress, livsstilshets och kravet på att alltid vara tillgänglig”
Katarina Gospic "Hjärnbalans – Digital detox i en uppkopplad värld”
Jimmy Mogrip "Uppkopplad, urkopplad, avkopplad: Så missbrukar vi skärmen och så kan vi koppla bort den"
Joakim Hållberg, 35, varuhuschef. Bor i Västerhaninge.
– Jag håller på med den hela tiden. Jag brukar kolla nyheter eftersom jag vill vara uppdaterad på vad som händer. Kanske speciellt om det är en viss händelse som jag vill följa. Som det här med pojkarna i grottan i Thailand, då gick jag in och kollade om det hänt något varje kvart typ. Jag tänker att det ibland kan vara lite stressande, men jag har stängt av alla notiser, utom sms, från mina sociala medier, Snapchat, Whats app, Facebook och sånt. Det är för att jag inte vill bli störd av det, jag vill bestämma själv när jag ska kolla.
Monica Morenius, 40, lärare. Bor i Knivsta.
– Jag försöker dra ned på det, men det är klart att den finns ju där hela tiden. Men på semestern försöker jag att inte hålla på med sociala medier så mycket. Det är mer att jag använder den när jag lyssnar på poddar och sommarprat. Jag har stängt av alla notiser eftersom jag inte vill att mobilen ska ska styra mitt liv. Jag tittar när jag känner för det.
Ingrid Borggren, 60, journalist. Bor i Stockholm.
– Jag är för det mesta ”på” och jag har svårt att stänga av. Men jag brukar snabbt bläddra igenom allt och jag lajkar bara personer som jag tycker om. Det blir ju att jag läser en hel del nyheter via telefonen och i sociala medier också. Det är mycket nyhetsflashar och notiser. Men jag har stängt av ljudet på allihop för de där plinggrejerna blir jag stressad av. Men jag har alla apparna kvar.
Tommy Andersson, 60, enhetschef på LO. Bor i Stockholm.
– Det är som vanligt. Jag avviker inte från vardagen något särskilt. Jag följer nyheter och givetvis Facebook, Instagram och sådana appar, och jag brukar även kolla mejlen. Allt finns ju i telefonen så det blir en del. Push-notiser, de har jag tagit bort för jag orkar inte med det, det blir för mycket. Nyfikenheten får styra när jag kollar. Men jag hanterar det med sunt förnuft och jag känner mig inte stressad av det.
