Rikard Warlenius, klimatdebattör, forskare och lokalpolitiker för V, konstaterar att LO ofta väldigt tydligt efterlyst större offentliga investeringar för att få upp sysselsättningen, öka välfärden och minska klyftorna – men förvånansvärt sällan kopplar ihop investeringspolitik med klimatomställning:
– Gröna investeringar i till exempel fossilfria transporter, förnybar energi, energieffektivisering av bostäder och så vidare är inte bara centralt för att få ner utsläppen, det är också LO:s bästa chans att få igenom ett investeringsprogram som gynnar deras medlemmar även på andra sätt.
”Moraliskt sammanbrott”
Dagens ETC:s grundare och ledarskribent Johan Ehrenberg är mycket kritisk till fackets ingång i klimatfrågan. Han tar ett program för klimatet som 14 LO-förbund la fram tidigare i år – som bland annat landade i att låta Preem bygga ut, expandera Arlanda och öppna för ny kärnkraft – som exempel:
– Det handlar mer om att LO valt att låta ”näringslivet” driva frågan som det vill. Det moraliska sammanbrottet när LO idag vill producera mer diesel i Preem eller stödja mer betongförstörande byggen är sorgligt att se, säger han.
Att LO prioriterar att ”skydda jobb” tror han kan leda till det motsatta.
– Man talar om att ”skydda jobben” men sanningen är ju att den massarbetslöshet vi får när fossilt måste snabbstoppas och bilbranschen mals sönder av klimatkrisen, det är ju det riktiga hotet. De förnybara och hållbara lösningarna ger ju dessutom fler jobb.
LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson tillbakavisar kritiken. Han menar satt LO är medvetet om att Sverige måste ställa om för klimatets skull.
– Vi kräver att våra medlemmar ska kunna göra en trygg övergång mellan ett jobb som behöver överges till jobb i klimatpositiva branscher och yrken. Vi om några vet att om Sverige inte ställer om så är det våra medlemmar som drabbas värst, säger han.
Enormt genomslag
En fackföreningsrörelse som tog täten i kampen mot upphettningen bedömer Rikard Warlenius som något som skulle göra en enorm skillnad, både för klimatet och för fackföreningarna själva.
– Fackförbunden skulle kunna sprida klimatkampen till breda folklager som nu ofta lockas av konservativa krafter som i ökad utsträckning har blivit klimatförnekare. Samtidigt som klimatfrågan även skulle kunna fungera som en hävstång för deras intresse av att slå tillbaka nyliberalismen och återvända till ett mer socialt och omfördelande samhälle, säger han.
Utlyste ingen klimatstrejk
Johan Ehrenberg menar att om facket vågat agera hade vi haft eldrift i trafiken idag, klimatsmarta hus och ökad egenmakt för löntagarna när det gäller energi och mat:
– När facket agerar med 1,5 miljoner medlemmar kan inget stå emot. Det handlar inte om att det saknas lösningar.
När Greta Thunberg och Fridays for future uppmanade de fackliga organisationerna att utlysa klimatstrejk, i september, fick de kalla handen både från LO, TCO och Saco. Strejkvapnet ska inte användas på det sättet var svaret.
– Det var självklart för mig att delta i Fridays for Futures marsch. Sedan är det en annan sak att fackföreningar inte ber sina medlemmar lägga ner jobbet om det inte gäller frågor som deras arbetsgivare direkt kan påverka, säger Karl-Petter Thorwaldsson.