– Det är så trist att den nuvarande regeringen fortsätter med en borgerlig reform som ger åt rika och tar från de fattiga. Staten har dragit sig tillbaka från glesbygden. Jämför med Norge som satsar på glesbygden eftersom de vill att hela landet ska leva, säger Johan Stolpen, gruppledare för Vänsterpartiet i Hällefors.

Kostar 23 miljarder

I jämförelsen med Danderyd visar det sig att invånarna där har elva gånger mer Rut-avdrag per invånare än Hällefors. När det gäller Rot-avdrag har invånarna i Danderyd fyra gånger så stora avdrag per person som i Hällefors. 

– Hela Rut och Rot kostar tillsammans drygt 23 miljarder kronor. Det är lika mycket som polisen kostar i hela Sverige på ett år. Det blir ytterligare ett exempel på hur glesbygden utarmas till förmån för rika storstadskommuner. Vi har stora behov här i Hällefors, inte minst behöver vi närvarande poliser. Jag blir så förbaskat upprörd vid tanken på hur pengar som verkligen behövs här, i stället går till redan rika, säger Johan Stolpen.

Ett av argumenten för att införa avdragen var att de skulle främja sysselsättningen och få ut lågutbildade i arbete. 

– Det är möjligt att det fungerar i Stockholm där man har en annan bild av så kallade välfärdsföretag. Det har varit moderatstyrda kommuner som har uppmuntrat företag för hushållsnära tjänster som städning och barnpassning. Vi har inte den traditionen här i Lindesberg plus det faktum att inkomsterna generellt sett är lägre här. Hushåll med låga inkomster har inte råd även om behoven är minst lika stora där som i hushåll som har gott om pengar, säger Irja Gustavsson (S), kommunalråd i Lindesberg.

Danderyd har nio gånger gånger mer Rut-avdrag per invånare än Lindesberg. 

– Vi måste ställa oss frågan om för vem statssubventioner ska vara till för? Rut-avdragen påverkar hela samhällsekonomin eftersom pengarna som läggs där inte kan användas till annan välfärd. Frågan borde vara om det är rimligt att hushåll med små inkomster, men minst lika stora behov av hjälp, ska få den hjälp som rika hushåll som egentligen har råd att bekosta hushållsnära tjänster utan avdrag. Dessa rika hushåll får ju hemhjälpen subventionerad, säger Irja Gustavsson.

"Den som har får ännu mer"

Även Ewa-Leena Johansson är inne på samma tankar vad det gäller hur avdragen kan bli mer jämlika.

– Ett sätt vore att inkomstpröva avdraget. Ju mindre inkomst desto större avdrag, det skulle göra Rut-avdraget mer jämlikt. Vi har ju redan nu högre hyresbidrag för de som har lägst inkomster, varför inte ha inkomstrelaterade Rut-avdrag på samma sätt, säger hon.

– Hela tanken på att staten går in och subventionerar hemhjälp åt rika påverkar samhällsutvecklingen när den som har mest i plånboken får ännu mer av samhällets resurser. Det är tvärtemot välfärdsstatens princip som ska utjämna skillnader och inte förstärka dem. Den principen borde även gälla för att utjämna förhållandet mellan storstad och glesbygd, säger Johan Stolpen.