Att en kupa ”gått ut” innebär att bisamhället dör.
– Det är svårt att veta vad det beror på, men vi hade ett par fina dagar i februari. Då gick bina ut och så går de inte in där maten finns. Mycket av de bin som dog satt mellan tomma ramar och har svultit ihjäl, säger Alf Gustafsson.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
För att skapa nya samhällen brukar biodlarna då göra avläggare där de tar bin ifrån andra samhällen. Därför är flera samhällen mindre i år och har gett mindre honung. Men även med avläggarna har biodlareföreningen haft problem och bara lyckats starta två nya bikupor i år.
Roland Petersson kliver fram till kupa nummer tre. Det är han som har huvudansvaret för att sköta om biodlareföreningens kupor. Han har inga skyddskläder på sig, när han blir stucken bara plockar han bort biet och fortsätter berättar de andra biodlarna. På taket till kupan intill står rökpusten att använda ifall bina behöver lugnas ner.
– I regel är de rätt snälla, men så här på hösten är de rädda om sin mat, säger Roland Petersson och sopar bort bin från ramarna med bara händerna.
”De gör aldrig som man tänkt sig”
Dagens uppdrag är att hitta ungdrottningen som de upptäckte i kupan förra veckan. Hon är ny och behöver märkas, dessutom vill de kontrollera ifall hon har börjat lägga ägg.
Några ägg hittar de inte i dag, men däremot något annat. På flera ställen buktar avlånga drottningceller ut från vaxkakorna.
– De håller på att göra en drottning till, det kan man undra varför de gör det, säger Roland Petersson.
På något sätt är de kanske inte nöjda med sin ungdrottning.
– De gör aldrig som man tänkt sig, man kan inte lita på dem. Vi kallar dem för tambin, men de är ju inte riktigt tama.
Och även sommarvädret har varit ett problem för bina. När det har varit fina dagar har det blåst för mycket och när det mojnat har det varit för kallt. Så bina har inte jobbat lika mycket i år som de brukar. Sammantaget innebär allt detta att skörden har blivit mycket liten.
Men det är inte honungen som är huvudsaken med bina, påpekar Alf Gustafsson, det är det att de är pollinerare. Ett så här dåligt biår blir också skörd av olika grödor sämre. Men även ett vanligt år är antalet bin inte så många som de skulle behöva vara.
– Om vi skulle ha en hundraprocentig skörd skulle vi behöva tre gånger så många bisamhällen i Sverige, säger Alf Gustafsson.
Bristen på bin har lett till att odlare faktiskt hyr in bisamhällen för att pollinera till exempel raps och fruktträd.
Verkar inte ha fullgjort uppdraget
Ungdrottningen som snart ska göra sin plikt och lägga nya ägg dyker till slut upp i vimlet av alla arbetsbin. Roland Petersson fångar henne i en drottningfälla där han försiktigt klämmer henne mot en nätvägg så att det ska bli möjligt att sätta gul färg på ryggen på henne.
– Nu ska vi släppa tillbaka henne, men först måste vi plocka bort alla drottningceller, säger han.
Han går över alla ramarna i kupan. Spejar noga efter ägg, men drottningen verkar inte ha fullgjort sitt uppdrag ännu.
– Det har varit några fina dagar, så är här några drönare så borde hon ha kunnat vara ute och bli parad.
Det får bli en ny kontroll nästa vecka. I genomgången av kupan hittar Roland Petersson fem drottningceller som han petar bort med fickkniv.
Intresset för biodling växer
Växjöortens biodlareförening är en av Sveriges äldsta och firade 100-årsjubileum för två år sedan. Och även om medlemmarna inte är lika gamla så säger Alf Gustafsson att biodling traditionellt är en sysselsättning för äldre män. Men det finns en ljusning och intresset för biodling växer.
– Vi har utbildat 20 stycken i år i två olika grupper, säger Alf Gustafsson.
– Det är ju rätt så mycket, men biodlarna är ett åldrande släkte, säger Ulf Pettersson som är utbildningsledare.
– Fast det har spritt sig ner i åldrarna, framför allt yngre kannor, kontrar Alf Gustafsson.
Föreningens biodlingskurs via Vuxenskolan som startar i februari är i princip fulltecknad och hälften av dem som har utbildats de senaste åren har varit yngre.
Kan det stora intresset för biodling hjälpa upp den dåliga honungsskörden?
– Hade det inte varit så stort intresse så hade det nästan varit katastrof, säger Alf Gustafsson.
– På sätt och vis är det bra för nybörjarna att de ser att det inte bara är att gå ut och hälla upp honungen, säger Ulf Pettersson.
Inkomstbortfall på 40 procent
För amatörodlarna är den dåliga honungsskörden inte ett så stort bekymmer, men för dem som livnär sig på biodling kan det röra sig om ett inkomstbortfall på 40 procent, säger Alf Gustafsson.
– Nu kan vi inte göra så mycket mer, nu är det bara att lägga på locket, säger Roland Petersson och stänger kupan för dagen.
Nu är det upp till bina att se till att det blir nya bin och ny honung.
linda.alfons@etc.se