En fungerande hörselslinga i en lokal är helt avgörande för den som är hörselskadad. Hörselslingan, som gör att ljudet kopplas direkt in i hörapparater kan när den fungerar förvandla den gravt hörselskadade till en hörande person.

– Med en bra hörselslinga så kan jag höra bättre än de som inte har någon hörselskada alls. I en lokal med störande biljud kan jag höra till 110 procent medan min fru, som har fungerande hörsel, bara hör till 90 procent, förklarar Torsten Karlzén.

Arbetet med att testa hörselslingor i stadens olika offentliga rum har pågått i omkring fyra år. Testerna görs öppet. Medlemmar i Hörselskadades förening tar kontakt med dem som ansvarar för lokalen i fråga och kommer sedan dit för att på plats lyssna sig fram till hur bra en hörselskadad kan höra i olika delar av rummet.

”Många som inte säger ifrån”

När det gäller lokaler dit hörselskadade ska kunna komma för att lyssna på föredrag, delta i möten eller uppleva kulturella evenemang, kan problemet vara att den personal som är på plats inte vet hur hörselslingorna fungerar. Andra gånger fungerar slingan inte som den ska eller så finns det ingen utrustning alls.

Gruppen hörselskadade är stor och växer med stigande ålder. Föreningen kämpar för att väcka uppmärksamhet kring hur hörselskadade utestängs från både kultur, nöjen och andra aktiviteter.  

– Tyvärr är det många hörselskadade som inte säger ifrån. De sitter med utan att höra och kommer sedan till oss och berättar hur lite de kunde uppfatta av vad som hände, säger Helena Fernholm, ordförande för Hörselskadades förening i Lund.

Ett exempel på lokaler där hörselskadade stängs ute är Palaestra, där bland annat Filosoficirkeln håller till.

– Sist jag var där så fattades en nyckel som gjorde att hörselslingan inte kunde kopplas på. Där fanns många äldre i rummet och många av dem satt antagligen som jag, och hörde bara något enstaka ord här och där, säger Gunilla Järbel Torell.

En av de lokaler som Hörselskadades förening har framfört klagomål till i flera år är Domkyrkan, där hörselslingorna har fungerat så dåligt att en del av dem som har brukat besöka gudstjänsterna inte har kunnat höra vad prästen säger. 

– Vi är väl medvetna om att vi har haft problem med brus och ojämn ljudstyrka, säger domkyrkokaplan Lena Sjöstrand.

Problemet kan nu vara avhjälpt. Två åtgärder har vidtagits, där den ena var att kyrkans gamla elledningar byttes ut, och ljudet i slingan tycks ha förbättrats.

– Vi har inte utvärderat det än men de signaler vi har fått från hörselskadade som har besökt kyrkan tyder på att det har blivit bättre, säger Lena Sjöstrand.

Tekniken finns

Månteatern är enligt medlemmarna i Hörselskadades förening, att betrakta som ett hopplöst fall, där hörselslinga finns men fungerar så dåligt att ingen har någon glädje av den. Att gå på bio på Kino är för den hörselskadade lite av ett lotteri, då bion bara kan ha slinga på i en av sina två salonger. Med slinga på i båda salongerna är risken att de hörselskadade ser en film och hör en annan, då ljudet kan läcka mellan.

– De problem som vi möts av är inget som inte kan lösas. Tekniken finns. Det handlar bara om att de som arbetar på platserna också får lära sig att hantera den, förklarar Torsten Karlzén.

Universitetssjukhuset i Lund får både bra och dåligt betyg.

– I aulan fungerar slingan bra medan de aldrig får någon ordning på slingorna i föreläsningssalarna på nedre botten, där vi tidigare hade en del möten, säger Helena Fernholm.

Att det finns träffpunkter för äldre som inte brukar ha sina slingor i gång, är för medlemmarna i föreningen ett mysterium.

– De hävdar att det inte finns några hörselskadade som brukar gå dit. Men vi vet att en av tre äldre inte längre har full hörsel och bland de allra äldsta så har varannan dålig hörsel. Jag har därför svårt att tro på att det skulle finnas hela stadsdelar där inte någon av de äldre har en hörselnedsättning. Att kunna hänga med i samtal är mycket viktigt just för dem som är äldre. Både risken för demens och minnesproblem ökar bland dem som inte hör, säger Gunilla Järbel Torell.