En ny mätning ifrån Svenskt kvalitetsindex visar att mer än var tionde kund är missnöjd med sin teleoperatör, bland annat för att de lovar mer än vad de kan hålla vad gäller täckning och hastighet. Undersökningen visar också att svenska företag inte är nöjda med sin täckning.
Sten Magnusson bor på den skånska landsbygden. Han driver ett serviceföretag som ägnar sig åt trädgårdsskötsel, städning, fönsterputs med mera. Affärerna kan han dock inte sköta smärtfritt på grund av den dåliga täckningen.
– Oftast fungerar det någorlunda om jag befinner mig i ena änden av hallen eller i uterummet, men i övriga delar av huset är det sällan lönt att ens försöka använda mobilen. Därtill varierar det en del beroende på vädret, förklarar han.
Det är inte bara hemma som det är problem. Täckningen är dålig på flera av de ställen han jobbar på dagarna.
– Jag är ensam om att driva företaget, så jag har ju inte precis någon sekreterare som kan sitta och svara i en fast telefon om dagarna.
Ingen förstår problemet
Sten Magnusson har under åren varit i kontakt med olika operatörer för att hitta den minst dåliga lösningen. Men det har inte varit helt lätt att få dem att förstå problemet.
– Antingen så har operatörerna väldigt bristfällig information om täckningsförhållandena, eller så överskattar de medvetet täckningen för att kunna knyta nya kunder till sig, säger han.
Telia satsar nu fem miljarder per år fram till 2015 på att bygga ut mobilnätet i landet, framför allt satsas på 4G. Men av ekonomiska och praktiska skäl finns det områden där Telia inte bygger ut.
– Men det är ju primärt områden där människor rör sig i väldigt liten utsträckning. Troligtvis rör det sig om vissa delar av Norrland. I vissa fall gör terrängen det svårt att över huvud taget bygga ut mobilnätet, det räcker inte med att sätta upp en mobilmast. Den behöver el och transmission, det vill säga något som kopplar den till resten av mobilnäten, säger Nicholas Rundbom, pressansvarig på Telia.
Nicholas Rundbom förklarar att vad som uppfattas som dålig täckning och kapacitet på landsbygden ofta handlar om att radiosignalerna inte når fram.
– Det kan handla om vilket material man byggt huset med, att det finns berg, kullar eller tät skog som försämrar radiosignalen, säger han.
Inga berg eller skogar
Sten Magnusson ställer sig frågande till den förklaringen.
– Vi har i Skåne inga berg, byggnader eller skogar mellan oss och masten, som vi faktiskt kan se från ett av våra fönster. Däremot stör husets väggar en del, eftersom vi ju faktiskt har något bättre täckning utomhus. Ett bekymmer som de tydligen löst i stadsbebyggelse, men inte på landsbygden.
Han tycker att politiker borde ta större ansvar för täckningen, då det är en fråga om infrastruktur. Privata aktörer agerar utifrån ekonomiska villkor, vilket det sällan finns på landsbygden.
– Det är säkert ingen lätt och billig uppgift att se till så att alla har fullgod täckning överallt, säger han. Däremot är det inte så att jag bor på ett avlägset fjäll.
Jonas Johansson, pressekreterare hos it- och energiminister Anna-Karin Hatt, förklarar att regeringen bland annat har genomfört kartläggningar av mobiltäckningen i landet samt fört fram krav om EU-märkning av mobiltelefoners mottagningsegenskaper. Regeringen har också gett i uppdrag att arrangera regionala dialogmöten mellan länsstyrelser, kommunala bolag och operatörer.
– Det kan till exempel handla om att man bestämmer sig för att samordna sig kring ett grävarbete eller att berörda parter underlättar för operatörerna när de behöver hyra mark, förklarar han.
Mer än täckningskravet
Jonas Johansson menar också att operatörerna faktiskt har byggt ut nätet mer än täckningskraven krävt i Sverige.
– Men vi gör bedömningen att det är efterfrågan från konsumenterna som kommer att vara den primära drivkraften när det kommer till utbyggnad av mobilnät.
Karin Linder
