Drygt fem veckor efter det historiska skyfallet är de flesta synliga spåren i stadsbilden borta. Kvar är människorna som drabbades, likaså problemen. De vattenskadade källarna, samtalen till försäkrings- och bostadsbolagen, de utrivna vardagsrumsgolven i kolonistugorna.

Vatten rann ut i alla rum

Hemsta, en av de stadsdelar som drabbades värst av översvämmningarna, badar i eftermiddagsdiset. En kvinna i 40-årsåldern sköter omsorgsfullt om sin trädgård utanför sin lägenhet på bottenvåningen. Hon vill helst inte ha med sitt namn i tidningen, men ställer upp på att prata. Hon bor i en av Gavlegårdarnas bostäder, det kommunala bostadsbolaget som har kritiserats för att vara senfärdigt med att hjälpa sina hyresgäster efter översvämningen.

– Jag var vaken vid ett på natten för att det regnade så mycket. Sedan somnade jag om och två timmar senare, vid halv fyra vaknade jag och då var hela gården full med vatten. Det hade nått upp till dörrbläcket, berättar kvinnan.

Tio i sex på morgonen började det forsa in vatten från golvbrunnen under badkaret. Hon ringde en vän och bad honom komma över för att hjälpa till med att ta bort vattnet.

– Jag ringde en annan vän senare och fick en våtsug. Då hade det runnit ut vatten i alla rum förutom sovrummet. Vattennivån var på två centimeter ungefär, men det har ändå blivit en massa skador på väggar och många av golven måste bytas ut. Jag har inte fått svar på när de ska börja här, eller om de har fått tag på folk. Inte heller vet jag var jag ska bo sedan. Om de ska riva väggarna kan jag inte vara här eftersom jag har katt också, säger hon.

Ett stenkast från de kommunala bostäderna ligger södra koloniområdet med sina 240 stugor, varav drygt hälften drabbades av skyfallet. Plankor och bräder ligger utspridda i trädgårdarna, en äldre man från veteranpoolen lastar på blöt isolering på ett släp.

Christina Baumgardt 76 lunkar runt i trädgården. Hon upptäckte att hennes stuga hade drabbats först dagen därpå, efter att ha fått information och sett bilder på Facebook från andra stugägare i området.

– Jag tänkte att lotten har nog klarat sig, sedan gick jag in och blev plaskvåt om fötterna. Alla mattor var dränkta, berättar hon.

Hon blickar ut över det som tidigare varit ett vardagsrumsgolv, men som nu bara består av blöt jord och reglar.

– Nu är det bara att gilla läget, konstaterar hon krasst. Jag ska se till att det blir torrt och att jag får nya golv, så en lite fräschare stuga blir det nog som plåster på såren.

”Slutnotan kommer att dröja”

På kommunen har krismötena avlöst varandra och en utredning har sjösatts. Drygt två veckor efter skyfallet sa kommunalrådet Åsa Wiklund Lång (S) i en intervju med P4 Gävleborg: ”Vad som borde ha gjorts är svårt att svara på, men det vi planerar för i dag håller inte för den här typen av extremväder”.

Hon förtydligar för ETC nyhetsmagasin:

– I den kommunala planeringen tittar vi på 20- och 100-årsregn efter branschstandard, eller riktlinjer om man vill, som utgår från att vi med vissa intervaller råkar ut för extremväder. Men när det kommer inte bara ett, utan två 100-årsregn på ett dygn finns det ingen planering som vi har, eller som någon har, som faktiskt svarar upp mot de regnmängder som kommer. Den planering vi har håller inte för den här typen av extremväder utan mer historiskt vanligt förekommande skyfall, säger hon.

Och kostnaden?

– Slutnotan kommer att dröja innan vi vet. Allt beror på hur mycket man kan få ut på försäkringar och självrisker. Vi hoppas att vi får löpande information från nämnder och bolag om hur kommunen har påverkats.

Översvämningen har inte bara satt spår hos de direkt berörda och kommunen i fråga, utan har även påverkat försäkringsbolagen i hög grad, i form av skadeanmälningar och ersättningar som ska betalas ut. Länsförsäkringar i Gävleborg har fått in närmare 2 000 skador på kort tid. I vanliga fall handlar det om 3 000 skador på ett helt år.

Försäkringsbolaget IF meddelar att de har fått in 600 anmälningar om skador i Gävle, inklusive Dalarna och Skåne, till en kostnad som beräknas landa på 20 miljoner kronor. Folksam har fått 1 600 skadeanmälningar kopplade till översvämningen i Gävle. I hela landet har bolaget hanterat över 3 000 översvämningsrelaterade skador från maj till och med augusti, till en kostnad som väntas överstiga 100 miljoner kronor.

Staffan Moberg, jurist och expert på klimatskador för branschorganisationen Svensk Försäkring, är oroad. Han menar att det finns en risk för att försäkringstagare kan stå utan försäkring i framtiden, om det visar sig att dessa händelser blir mer frekventa.

– Det finns ett kriterium för att kunna försäkra och det handlar om att det ska röra sig om en plötslig och oförutsedd skada. Vet man att vi varje år får ett skyfall som leder till översvämning i en fastighet eller område, då kommer vi att göra undantag från försäkringen i villkoren. För fastigheter som ligger illa till kan det bli så att man inte längre får översvämningsskydd.

– Vi har 1-årskontrakt med våra försäkringstagare. Så vi kan hoppa av nästa år. Och tills dess har vi tagit ut en premie som är tillräcklig. Vi ser ett gigantiskt problem i framtiden att man står utan ett försäkringsskydd, och då vill vi varna just nu, säger han.

Staffan Moberg har tidigare varit kritisk mot regeringens senfärdighet gällande klimatanpassningsåtgärder. I en debattartikel i Svenska Dagbladet från maj i år skrev han bland annat att det inte finns tillräcklig förståelse för klimatförändringarnas konsekvenser varken hos regering eller kommuner.

Önskar ett klimatdepartement

Klimatjuristen anser att kommunerna inte tar höjd för den förväntade havsnivåhöjningen med tre till fem meter på ett par hundra års sikt när de planerar nya attraktiva och kustnära bostäder. De fastigheter som planeras och nyproduceras i dag riskerar att stå som övergivna monument ute i havet om drygt 100 år. Staffan Moberg efterlyser ett ansvarigt departement som har det övergripande ansvaret för klimatanpassningen i Sverige.

– Nu har Miljödepartementet ansvar för SMHI, Justitiedepartementet för MSB, kommunerna ligger under Inrikesdepartementet och så vidare. Och det är stuprör på varje ställe.

– Jag vill att det tillsätts en översvämningsutredning där regeringen tittar på alla de här frågorna. Hur kommunerna ska arbeta, var ansvaret ligger och hur man ska kunna samverka mellan fastighetsägaren, kommun, stat och de myndig­heter som ska involveras. Det är inte bara rena översvämningsfrågor utan även frågor om vattenkvalitet. Även där är det stuprör, fortsätter han.

Böner hörsammade?

Men kanske har han redan nu fått sina böner hörsammade. Nyligen skickade Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut ett pressmeddelande där de skriver att det ska tillsättas en utredning med anledning av det som hände i Gävle i augusti. Länsstyrelserna i Gävleborg och Dalarna har fått uppgiften och ska återrapportera till MSB inom sex månader.

– Vi tittar på hela förloppet i översvämningen. Vad hände, vilka mängder kom, vilka områden drabbades, hur lång varaktighet det hade och hur stor påverkan det har haft på samhället. Det är fyra fokusområden: människors hälsa, miljön, kulturarvet och ekonomisk verksamhet, säger Barbro Näslund- Landenmark, expert inom naturolyckor på MSB.

Stephan Bartel är professor och forskar på hållbar stadsutveckling och civilsamhällets roll i klimatomställningen. Han blev förvånad över mängden regn som kom och att det var så koncentrerat.

– Att det här kan hända igen är helt glasklart och det kan komma över Stockholm, Göteborg eller Malmö, säger han.

Lösningarna ligger i jorden

Han vill se att Sverige sätter klimatanpassningarna högt upp på prioriteringslistan. Bland annat genom att adressera de ”urbana värmeöarna” som bildas i dagens städer.

– Städerna måste bli grönare och då är det stora träd som gäller, de som har kapaciteten att sänka värmen. Det intressanta är att träden kan binda koldioxid från atmosfären, men ger även en möjlighet att hålla undan vattnet en längre tid så man undviker att de tekniska infrastrukturerna blir överbelastade och vi får de här översvämningarna. Projektet i New York som heter ” Million trees Project” gick ut på att plantera en miljon träd på Manhattan. Det är en bra klimatanpassningsåtgärd.

Men det räcker inte, menar professorn. Vattenmagasin som kan hantera stora mängder nederbörd kommer också att behövas i framtiden.

– Vattnet måste kunna ta vägen någonstans när infrastrukturerna på kort tid blir övermättade. Och då handlar det om att bygga stora magasin och buffertzoner. De kan vara multifunktionella och fungera som stadsparker. Under Humlegården i Stockholm planerar man ett magasin som kan ta emot extrema mängder vatten utan att vi som promenerar där till dagligdags märker något av det.

– Det finns också i Holland, där hela landskap blir som vattenmagasin vid eventuella översvämningar. Det får inte finnas bostäder där. Det tänket och det samtalet behöver komma fram i vårt samhälle mycket mer. Och dessutom så måste alla de här åtgärderna vara fossilfria ur ett livscykelperspektiv.

Regeringen har det yttersta ansvaret, och på samma sätt som vi har en klimatlag som ska uppnå Parisavtalet, behöver vi en klimatanpassningslag på riksnivå med tydlig ansvarsfördelning, menar Stephan Bartel.

– Det skulle också vara intressant att veta vad det kostar att göra förändringarna nu, kontra att göra det om tjugo år. Och vad finns det för rättviseperspektiv mellan generationer. Ska det bekostas av dagens eller morgondagens skattebetalare?

Solidaritet mellan grannar

I det södra koloniområdet fortgår det oförtröttliga upprustningsarbetet. Två äldre kvinnor står bredvid en parkerad bil och diskuterar.

– Jag vill inte vara med på bild och inget namn, säger en av dem. Men hon vill ändå visa vad vattnet ställde till med i stugan.

Väggar, golv och källare svämmades över i skyfallet i augusti. Även väninnans hus drabbades hårt.

– Jag skulle bara tapetsera, bygga en trapp och sedan skulle jag vara klar. Men det sket sig helt och jag fick en käftsmäll. Vi har haft det här huset i 70 år. Hjälp kommer, men alla saneringsfirmor är upptagna. Men jag säger så här, vi har så jävla bra grannar. Vi har så fin sammanhållning och stöttar varandra. Vi finns till för varandra. Här på Lupinstigen är vi ödmjuka. 

Den här artikeln kommer från ETC nyhetsmagasin
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.