I slutet av maj beslutade Göteborg energis styrelse att 450 miljoner kronor ska investeras i fjärrkyla de kommande 15 åren. Bolaget vill bygga ledningar som binder ihop nätet på Lindholmen med nätet i stadskärnan så att det bildas en ringled. Men Göteborgs politiska partier, som måste ge sitt godkännande, har ställt sig på olika sidor när det gäller satsningen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Sverigedemokraterna undrar om det finns ”bättre alternativ för Göteborgs stad än att investera dessa 450 Mkr på fjärrkyla”. De efterfrågar mer utredning av ekonomi och miljö. Även Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna ifrågasätter satsningen. I ett yrkande skriver de att de ser ”att det finns stora ekonomiska risker och miljö och klimatmässiga tveksamheter i projektet”. De menar även att investeringen leder till en risk för fortsatt beroende av storskalig sopförbränning.
”Bättre lösning miljömässigt”
Miljöpartiets Ulf Kamne är positiv till satsningen, men han är lite frustrerad över att den har dragit ut på tiden.
– Det blir fler som upplever att de har behov av kyla i kontor och bostäder. Hittills har man ofta löst det med luftkonditionering eller genom att köpa singelutrustning som drar mycket energi och är klimatbelastande. Fjärrkyla är en mycket bättre lösning miljömässigt, säger han.
Liberalerna har, när ETC Göteborg ringer, redan bestämt sig för att säga nej till satsningen.
– Vi har granskat underlaget vi tycker inte att det är tillfredsställande och vill avstyrka den här anläggningen, säger Axel Darvik (L), vice ordförande i miljönämnden och ledamot i kommunfullmäktige.
Han menar att jämförelsen mellan fjärrkyla och lokala kylmaskiner i varje fastighet inte är tillräcklig. Liberalerna vill att Göteborg energi först ska hitta ett annat sätt att kyla vattnet under sommarmånaderna än att använda överbliven energi från fjärrvärmen som kommer från sopförbränning.
– Det är en förtäckt fossil energi, säger Axel Darvik (L).
Kallar riskerna ”hanterbara”
Ärendet togs upp i kommunstyrelsen den 18 oktober, då skickades det tillbaka till Göteborg energi med ett uppdrag att titta närmare på de ekonomiska riskerna och ta fram ytterligare en kalkyl över miljönyttan. I den nya miljökalkylen som behandlas på onsdag står att ”den årliga klimatbesparingen till 10 200 ton koldioxid med fjärrkyla jämfört med om denna kyla produceras via eldrivna kylmaskiner”. I den utökade ekonomiska kalkylen beskriver Göteborg energi ”riskerna som hanterbara”.