Tegnell: Det är svårt att bära munskydd rätt, många utomlands gör fel
Hur det ska sitta kan de flesta lista ut, över både näsa och mun. Och många bär dem så från att de lämnar bostaden tills att de kommer hem igen. Men uppenbarligen inte alla, visar observationer från flera länder. En del drar ner munskydden på hakan när man är utomhus och kan hålla avstånd. En del sätter det på hakan och glömmer eller struntar i att ta på det igen. Många bär det i butiker, kollektivtrafik och när okända passeras på trottoaren men stoppar det i väskan när det går att hålla avstånd eller när man umgås med vänner.
Någon helt prickfri användning är det inte. Men sprider man verkligen mer virus genom att ta av och på ett munskydd än om man inte använder munskydd alls? Det verkar varken FHM eller andra länders myndigheter ha ett svar på.
Tegnell: Munskydd gör att man rör sitt ansikte mer
FHM menar att munskydd kan leda till att man rör ansiktet mer, får virus på fingrarna och sprider det den vägen. Det fungerar snarast tvärtom hävdar många maskanvändare, en uppfattning som stöds av en analys av videor med människor från USA, Kina, Sydkorea, Västeuropa och Japan. En studie på vårdpersonal i USA visade också att munskyddsbärare rörde sitt ansikte mindre. De som deltog i studien antog dock att de rört sitt ansikte mer när de bar mask. Med munskydd är det dessutom bevisligen svårare att röra direkt vid mun och näsa.
Tegnell: Munskydd kan invagga i falsk trygghet
Kanske, kanske inte. En studie nyligen publicerad i British Medical Journal anser att svaret är ett solklart nej: “Ogrundad oro över riskkompensering hotar folkhälsan”, är skribenternas slutsats.
Tegnell: Att bära mask fel kan vara sämre än att inte bära mask alls
Enligt en studie från från Duke University kan munskydd i helt fel material vara kontraproduktivt. Sämst i test var en nackvärmare i polyester/ spandex som delade upp salivdroppar i mindre partiklar som därför svävade längre i luften. En bandana löst över munnen gav mycket liten positiv effekt.
Sammanlagt undersöktes 14 munskydd och alla övriga, inklusive masker i bomullstyg och t-shirt-material, var dock bättre än ingen mask. Att de flesta munskydd, burna över mun och näsa, kan minska överföringen av smitta mellan individer finns det i dag många studier som visar.
Tegnell: Det saknas studier som har tittat på samhällsnyttan av munskydd
Någon studie som kan visa hur smittspridningen i ett samhälle påverkas av att munskydd rekommenderas eller görs obligatoriskt verkar inte vara gjord. Och även om man godtar att munskydd kan minska spridningen mellan individer så innebär inte det per automatik att smittspridningen i samhället minskar för att munskydd används. FHM:s farhågor kan vara korrekta: skydden får människor att hålla mindre avstånd eller de används så slarvigt att människor sprider mer virus än vad de annars gjort. FHM kan dock inte hänvisa till någon forskning som ger stöd för att farhågorna är befogade. Däremot finns det ny forskning som visar positiva effekter av munskydd i olika situationer: preliminära studier, experiment och fältstudier.
Två exempel är de 75 000 vårdanställda i Boston och frisörsalongen i Missouri. En prognos från University of Washington’s School of Medicine uppskattar att 67 000 liv kan räddas i USA om 95 procent bär munskydd. Tester har gjorts även på om masker stoppar virus som sprids via aerosoler. Wall Street Journal har gjort en pedagogisk uppdatering av kunskapsläget.
Tegnell: Munskydd är en dyr åtgärd
Om det offentliga ska stå för samtliga munskydd som används så kommer det att kosta. I andra länder väljer dock många att skaffa sina egna masker. En studie av investmentbanken Goldman Sachs beskrev i slutet av juni ansiktsmasker som kostnadseffektiva i en amerikansk kontext.
Tegnell: Sveriges låga smittspridning gör nya insatser onödiga
Ja, Sveriges kurva pekar åt rätt håll. Men frågan som många ställer sig är inte varför Sverige inte rekommenderar munskydd just nu utan varför de argument och den forskning som stöder munskydd som ett viktigt redskap i kampen mot covid-19 avfärdas. OECD lyfter i en rapport vikten av transparens från myndigheter under pågående kris för att behålla folkets förtroende, inte minst i dag då vi lever i en tid som präglas även av en annan pandemi: desinformation.
