Det är inte ett nytt rosornas krig. Men visst finns det konflikt och friktion när LO går till val.
När Susanna Gideonsson avgår kräver vissa ett skifte åt vänster med en radikal ledare som kan elda på opinionen. Andra vill hellre fortsätta på samma spår som tidigare – med en ordförande som sitter lugnt och stilla i Socialdemokraternas baksäte. Och som kan ena, eller åtminstone hålla ihop, ett söndertuggat arbetarkollektiv.
Dagens ETC har tagit temperaturen på Landsorganisationens ordförandeval. Och läget beskrivs som helt låst.
På kongressen i maj ska hela LO-ledningen bytas ut. Och innan det ska valberedningen lägga fram sitt förslag. Det är ingen liten sak.
LO har under de senaste åren präglats av interna politiska och sociala konflikter. Det har bland annat varit kopplat till förändringarna i las, pandemin och samarbetet med Socialdemokraterna under en tid där hela samhället har svängt politiskt åt höger. Men det har också funnits kritik mot hur synlig, eller osynlig, ledningen har varit i den allmänna debatten.
De 14 arbetarfacken har klarat sig igenom små och stora stormar förut och vissa beskriver det senaste året som betydligt lugnare. Men klart är att det inte har varit brist på konfliktytor och viljor som krockar med varandra.
När Susanna Gideonsson och resten av ledningen avgår är det ett fackligt epokskifte. LO-förbunden fick förlängd tid att inkomma med kandidater till valberedningen. Men trots det beskrivs läget som helt låst.
För eldig för S
Dagen ETC har talat med ett stort antal personer på olika nivåer och i olika förbund. Entusiasmen för valet av ny LO-ordförande kan bäst beskrivas som mild eller ljummen.
I striden om ny LO-bas nämns framför allt två namn – som står för vitt skilda riktningar. Det handlar om Malin Ackholt, förbundsordförande för Hotell- och restaurangfacket (HRF) och Johan Lindholm som idag leder Byggnads.
Malin Ackholt satt först som valberedningens sammankallande men avgick när hon nominerades till ledningen. Hon vill själv inte bekräfta att det handlar om att hon är nominerad till ordförande, men källor till Dagens ETC uppger att så är fallet. Ackholt ska även vara nominerad till avtalssekreterare, en position som hittills bara män haft genom LO:s historia.
Johan Lindholm var i ropet även under förra ordförandevalet och leder det betydligt mer stridbara Byggnads. Han beskrivs som en van debattör som inte är rädd för att ställa krav, som går genom rutan, och som verkligen inte är någon ja-sägare. Men arbetsskon klämmer, och källor uppger för Dagens ETC att valberedningen ser honom som för eldig. Politiken som Byggnads står för ska vara för radikal för LO, och för Socialdemokraterna.
Det ska också ligga Lindholm i fatet att Byggnads är med i 6F – samlingen av fem fackförbund som tidigare tagit strid mot jättarna Kommunal och IF Metall.
Perfekt kompromiss
En källa med insyn lyfter Malin Ackholts kompetens efter lång och trogen tjänst som hennes viktigaste fördel, utöver att många också vill se ännu en kvinnlig ordförande. Hon ses som någon som kan ena, eller åtminstone hålla ihop, ett sargat kollektiv av förbund i LO-styrelsen. LO har genom tiderna endast haft två kvinnliga ordföranden, Susanna Gideonsson och Wanja Lundby Wedin, medan tolv har varit män.
Flera LO-toppar har till bland annat tidningen Dagens Arbete sagt att de inte står till förfogande, men det kan ändras snabbt när valberedningen stöter och blöter olika förslag.
En person som inte vill ställa upp med namn säger att Ackholt beskrivs som en lite tråkig och därför perfekt kompromisskandidat, så länge IF Metall och Kommunal också får representation i ledningen.
Om jag ska vara krass är Johan vår bästa möjlighet på länge att få tillbaks vit manlig arbetarklass i valet 2026.
En som däremot är öppen med sitt stöd för Johan Lindholm är Jonas Andersson, aktiv i Byggnads och tidigare Unga byggare. Han håller fast vid hoppet att valet av ny LO-ledning kan bli ett skifte för arbetarrörelsen – och i bästa fall arbetarklassen.
– LO behöver bli en maktspelare igen. Johan Lindholm har ett enormt stöd från våra medlemmar ute på arbetsplatserna, eftersom han är en person som krigar för deras frågor.
Vinna vit manlig arbetarklass
Jonas Andersson ser på valet som strategiskt och att en stark LO-bas är ett måste för att slå tillbaka SD.
– Om jag ska vara krass är Johan vår bästa möjlighet på länge att få tillbaks vit manlig arbetarklass i valet 2026. Våra kvinnliga medborgare är kloka nog och har redan fattat att det gynnar dom att vara vänster. Men unga män har vridit sig till SD. Och där tror jag att Johan kan vara en väldig kraft att få tillbaks dom. Se till att dom blir medlemmar i facket. Och att dom fattar att dom också ska vara vänster. Det är vår bästa chans att vinna valet över högern.
På frågan om Johan Lindholm kan ena ett splittrat LO säger Jonas Andersson att även det är en fråga om handlingskraft.
– Han är väldigt prestigelös, och bra på att få folk att vandra åt samma håll. LO-ledningen är ett lagbygge, och om vi kan få ett starkt lag med Johan i täten tror jag att det både enar LO och gör att verksamheten blir tydligare. Byggnads hade i många år en positiv medlemstrend, och mår väldigt bra som förbund just nu. Det är klart som fasen att Johan hade en del i det. Jag ser en stor handlingskraft i honom, och det är det som vi har saknat i LO-ledningen idag.
Andra namn som kastas runt för LO-ledningen är Kommunals avtalssekreterare Johan Ingelskog, och Kommunals ordförande Malin Ragnegård.