Inte sedan november 2017 har stödet för Sverigedemokraterna varit så lågt som nu, enligt den senaste undersökningen från SVT/Novus som presenterades förra veckan.
Mätningen, där SD får 16,4 procent, är inte statistiskt säkerställd jämfört med månaden innan men visar ett tydligt övertag för oppositionen. De partier som utgör regeringsunderlaget har tillsammans endast 43,5 procent av väljarstödet.
Anders Sannerstedt, docent i statsvetenskap vid Lunds universitet, som forskar om SD och partiets väljare ser främst två anledningar till tappet. Det ena handlar om rollen som stödparti till regeringen.
– Även om Sverigedemokraterna inte sitter i regeringen så understryker de själva att de har ett ansvar och ett inflytande, och det brukar kosta på lite, säger han.
Tidöavtalet såg ut att vara en succé för SD. Var det ändå ett misstag av partiet?
– Jag skulle nog säga att det var alldeles nödvändigt att träffa den överenskommelsen. Man hade bundit upp sig ganska hårt från Sverigedemokraternas sida och lovat att att det skulle bli en överenskommelse om det blev en majoritet för de fyra partierna i det blå laget. Man skulle vara med och påverka, man skulle få inflytande över sakfrågorna, säger Anders Sannerstedt.
Anders Sannerstedt säger också att en anledning tilltappet kan vara att många av dem som röstade på partiet i valet egentligen inte håller SD som bästa parti.
– Man röstar på SD på grund av flyktingpolitiken, det är ingen tvekan om det. En del av de väljare som hoppade på Sverigedemokraterna precis till valet har försvunnit igen, säger han.
Brutna vallöften
Flera av de statsvetare som Dagens ETC pratar med pekar på att rollen som stödparti till regeringen är ett sänke för Sverigedemokraterna opinionsmässigt. Ann-Cathrine Jungar, docent vid Södertörns högskola, säger att SD samtidigt är i ett läge som stödparti och inte har samma synlighet som till exempel Moderaterna.
– Statsministern har stor synlighet i medierna. Dessutom gör de partierna som delar regeringsansvar nu utspel på framför allt det migrationspolitiska området och det genomförs politik på det här området. SD kan inte längre ha ensamrätten på den mer restriktiva och hårdföra migrationspolitiken. Det kan ha påverkat stödet för partiet, säger hon.
SD gick också ut hårt mot energipriserna i valrörelsen och lovade bland annat kraftigt sänkta bensin och dieselpriser. Att partiet inte lyckats hålla vallöftena kan också vara ett skäl till att väljare lämnar, tror både Anders Sannerstedt och Marja Lemne, som är lektor i statsvetenskap vid Södertörns högskola.
– Man kan tolka det som en besvikelse mot den här regeringen och regeringsunderlaget för vad man har åstadkommit i förhållande till vad man lovade i valrörelsen. Löftet om kraftigt sänkta drivmedelskostnader som var partiets stora paradnummer har inte infriats. Å andra sidan kunde ingen inse hur inflation och annat skulle ta fart, säger hon.
Immuna mot skandaler
Undersökningen gjordes mellan 3 och 30 april, det vill säga innan Elsa Widding lämnade partiet och blev politisk vilde i riksdagen.
Magnus Isberg, docent i statsvetenskap vid Stockholms universitet, säger att avhoppet skadar partiet, men det är svårt att säga hur allvarligt det är.
– Det har ju förekommit många avhopp tidigare, så det är inte så sensationellt. Sedan är det ju lite oklart vad det är som har hänt, vad hon har gjort och sagt som har föranlett det här. Kanske ligger det något mer bakom, säger han.
Enligt Anders Sannerstedt påverkar skandaler och politiska avhopp sällan SD.
– De är ganska resistenta mot effekten av den här typen av affärer. Det har varit så under lång tid. Argumentet från väljarna brukar vara dels att sådana här affärer hittar vi i alla partier, och att det är en enskild person som har gjort misstag, inte partiet, säger han.
Tycker du att regeringen gör ett bra jobb?
Tina Karnéus
65 år, kommunikatör, Stockholm
– Jag känner mig väldigt skeptisk över hur politiken ser ut, och jag saknar en regering som tar tag i de viktiga frågorna med tydlighet. Hela samhället är i ett paradigmskifte, och det går fort med AI, exploatering av naturen, stora multinationella företag som får insyn. Jag är oroad, vad innebär det för den demokratiska processen och insynen?
Andreas Nyberg (och valpen Harry)
37 år, restaurang och bygg, Stockholm
– Jag röstade inte på dem men det finns vissa grejer de gjort bra, det finns till exempel mycket fler uteställen nu sedan de tog över. Sedan gör de andra saker förjävla dåligt. Som att Nato-frågan inte ens blir en omröstning. Det är ett förhastat beslut bara för att det är jobbigt just nu, men folk tänker inte på att de ska skicka sina barn in i en armé sen. Sedan tycker både jag och Harry att de inte borde regera med Sverigedemokraterna, framför allt statsministern. Han lovade ju att han inte skulle göra det. Nu har de öppnat dörren för dem, nu är de in the game och kommer vara kvar där så det är jag orolig för.
Max Anderholm
37 år, Art director, Stockholm
– Nej, just nu gör de inte det, det är för mycket dåliga förändringar. Men jag tror inte att det är ett stort skifte på gång utan jag tror att det här är kortvarigt. Sen tycker inte jag om samarbetet med Sverigedemokraterna, det är ingen bra situation att ha dem som ett samarbetsparti till regeringen.
Susanna Peura
54 år, undersköterska, Stockholm
– Sådär tycker jag väl. Jag följer det inte så noggrant men de gör det de gör. Sen regerar de ju med Sverigedemokraterna och det kan man ju tycka saker om men de har ju fått det stöd de fått och på så sätt blivit invalda så dem får vi ju stå ut med nu helt enkelt. Sedan hoppas jag att de inte gör några drastiska förändringar.
Lars Sjöman
74 år, pensionär, Stockholm
– Ja du, det kan jag nog inte svara ja eller nej på. Jag tycker att de gör vissa saker bra och andra mindre bra. Men det har inte riktigt kommit fram än hur det kommer att bli, hur besluten som tas nu påverkar. Det är lite för tidigt för att veta det.
