För en kattägare finns nog få vackrare ljud än när ens kisse frångår sin vanliga persona – ni vet: vara en finne i stjärten, välta saker, ilsket gnälla över en stängd dörr bara för att arrogant vända om så fort du öppnat den – för att istället närma sig, kort sträcka ut sig till dubbla längden, rulla ihop sig till ett bylte i ditt knä, lägga en tass mot din hand, blunda, och sen börja spinna som ett lågmält litet sågverk så fort du börjar göra din grej i området mellan dess öra och hals.

Hur det fysiologiskt går till är mer eller mindre klarlagt. Det är deras struphuvuden och diafragma som drar ihop och utvidgar sig och i takt med kattens in- och utandning får den genomströmmande luften att vibrera.

Exakt vad som händer i kattens huvud, dess centrala nervsystem, är knepigare att förklara, men något slags försök till kommunikation torde det vara. Försiktiga stönanden vid fysisk närhet – ”åh, sluta inte, skönt ju!” – är som bekant inte bara det felina släktet förunnat.

Kurr, kurr! Mer, mer! Helt enkelt.

Istället för valium

Å andra sidan behöver inte alla förklaringar vara antropocentriska. Forskning har visat att kattens spinnande inte bara har en kommunikativ funktion. Det tycks också vara för djuret självt läkande.

Det typiska spinnandet håller till exempel en frekvens mellan 25 och 150 hertz, ett svängningstal som i praktiken är välgörande för både skelett och annan vävnad. Varför? För att vävnad svarar på tryck med att göra sig själv starkare. En katt i vila – en aktivitet de ­gärna ägnar sig åt lejonparten av dygnet – kan därför mycket väl spinna som ett sätt att ­hålla skelett och muskler på tå.

En annan upptäckt är att katter som drabbats av dyspné, mer känt som andnöd, och som spinner ofta får lättare att andas.

Det är inte heller ovanligt att katter börjar spinna i mer oväntade situationer. Som i stressade miljöer: under en bilfärd, i kattburen i väntan på veterinären, när de andas ut efter att ha överraskats av en slanggurka (den som vet vet). Spinnandet kan helt enkelt ha en lugnande funktion. Lågoktaniga vibrationer som generika för valium.

Kurr, kurr! Andas! Andas! Typ.

Skyddar sjuka hjärtan

Å andra sidan vore det nu när sommaren närmar sig ­tjänstefel att inte tillåta sig lite antropocentrism i förhoppningen om att en och annan blivande sommarkatt får chansen att bli en mer långvarig familjemedlem istället för att slängas ut så fort hösten närmar sig.

What goes around, comes around, som anglosaxarna säger. Vibrationerna som spinnandet ger upphov till kan nämligen fortplantas vidare från den kurrande kissen på ditt knä och bidra till läkning och smärtlindring även hos dig.

Kattspinnande är inte bara avslappnande i vardaglig mening. 2008 genomfördes ett experiment där forskare tittade på kopplingen mellan att ha katt och risken för hjärt-kärlsjukdom. Resultatet visade inte bara att kattägare löpte lägre risk – upp till 40 procent – att drabbas av sådan. Det antydde också att även före detta kattägare erhöll ett visst skydd.

Det tar inte slut där. ­Anekdotiskt har det visat sig att spinnande katter hjälpt personer med migrän att ­lindra sådana anfall, i vissa fall även att helt bli av med den plågsamma huvud­värken.

I ljuset av allt detta är det kanske inte så konstigt att katten fortsätter hålla i silverplatsen vad gäller människans bästa vän.